Marie ville att jag skulle skriva om när jag lämnade Sverige ”på riktigt”. Nu vet jag att hon menar, den dagen jag fysiskt åkte från Sverige, och jag kan säga att jag inte riktigt minns hur jag kände då. Jag har ju faktiskt flyttat från Sverige tre gånger. Varje gång känns det märkligt, men eftersom jag fortfarande har kvar min lägenhet i Malmö, ser jag det inte som att jag helt flyttat. Jag står liksom med ena foten i Sverige fortfarande. Jag hade nog blandade känslor sist jag packade ihop min lägenhet. Jag var glad över att åka, men kände samtidigt en viss sorg att än en gång…

    Det här med framtidsplaner var tydligen någonting flera av er ville veta, men jag tror jag behöver fundera lite över det innan jag avslöjar det här. Jag är lite i limbo just nu känner jag. Ni vet, varken här eller där. Mitt hjärta kan inte riktigt bestämma sig.   Natta undrade vad mina intressen är. Jag var tvungen att fråga mig själv: Vad tusan är jag intresserad av egentligen?   Jag har aldrig direkt haft en hobby som jag jämt hållt på med. Ni vet, som typ blockflöjt, målning, tennis eller ridning. När jag var liten spelade jag piano, men jag kom aldrig längre än till att kunna…

    På vägen till läkaren i morse gick jag en sväng inom parken vid mig. Vissa träd är redan gröna, andra har knoppar och flera stycken har blommat sedan ett par veckor tillbaka. Jag älskar våren!   Min vanliga läkare är på semester, men tjejen som tagit över i veckan var riktigt trevlig och professionell. Hon lyssnade verkligen och ställde bra frågor. Jag är sjukskriven till på fredag och får en chans att vila upp mig resten av veckan. Sedan jag och C gjorde slut har jag inte riktigt bearbetat allting, utan bara kört på. Som grädde på moset har jag varit väldigt stressad med jobbet och varken mått…

    Min lördagskväll blev inte alls som jag hade tänkt mig. Blod, svett och tårar i stället för en trevlig kväll tillsammans med vänner. Nu ska jag skriva om någonting privat, men jag tror att ungefär 85 % av ni tjejer som läser det här kan känna igen er. Därför skriver jag om det ändå. Ni killar kan nog ockå lära er ett och annat av att läsa detta, för jag tror att de flesta av det manliga släktet inte förstår vad vi kvinnor tvingas gå igenom när vi käkar det där pillret som förhindrar oss från att bli gravida…   Sedan jag var 17 år har jag gått…

    Jag fick en fråga av en läsare och kom på en idé. Hon undrade hur jag gick tillväga när jag flyttade till Paris och det är ju så många andra som har gjort samma sak som jag. Så den här gången tänkte jag att ni andra svenska (eller var ni nu kommer från) Parisbor – eller före detta Parisbor – också skulle få dela med er av era erfarenheter. Jag är själv nyfiken på hur många av er läsare som faktiskt har en anknytning till Paris (eller övriga Frankrike såklart!).     Berätta om DITT äventyr!   Så lägger jag ut era historier på bloggen nästa vecka! Om du föredrar att…

    Jag gick upp tjugo över åtta i morse och har dessutom en hel del sömn att ta igen från veckan som gått. Sedan en fem timmar lång bröllopsmottagning men mycket mat och champagne (höll mig till 1,5 glas dock) där jag mest stod upp. Ni kanske kan gissa er till hur trött jag är nu. Vi höll förresten till i Saint Cloud, vilket är ett av Paris dyraste och mest kändistäta närförorter. Granne med brudens föräldrar bor t ex den före detta partiledaren för Frankrikes extremhöger-parti. Undrar om han blir inbjuden till grannfesterna… Ganska fin utsikt från takterassen, eller vad säger ni?   Jag ska laga lite middag nu tänkte…

    Jag blev utmanad av Annelie för ett tag sedan att lista 8 sanningar om mig själv. Det var lite svårt faktiskt. Vissa sanningar vill man ju inte dela med sig av och andra är ganska tråkiga. But here it goes!   Jag har jättesvårt för att komma ihåg ansikten.   När jag var 15-16 år rökte jag under 6 månader. Sist jag tog ett bloss (okej några stycken) var på nyårsafton 2009. Hatar cigaretter nu!   Jag gick om 1:a ring eftersom jag struntade i skolan och fick för dåliga betyg.   Jag har komplex för min handstil och hatar att skriva födelsedagskort/vykort etc.   Jag är hemligt fascinerad…

    Jag vet att ni tidigare undrat hur det är att bo i Paris så jag tänkte att jag skulle skriva lite om det. Det är svårt att få ner så här svart på vitt i ett blogginlägg. Jag tror nästan att jag skulle kunna skriva en bok om det…   Många tror att man lever ett perfekt liv bara för att man bor här. Så är verkligen inte fallet. Visst var mitt första år här lite som att leva i en overklig bubbla. Som att det var på låtsas. Jag jobbade inte ens heltid och gick ut mer på kvällarna under en månad än jag hade gjort på…

  Jag och ”my child” Paris sommaren 2011.   Tack för era fina ord i inlägget nedan. Det var som jag skrev, ni är världens finaste läsare. Det vet ni va? Jag läser era kommentarer och fylls med värme. Det här med att lyssna på hjärtat och magkänslan, det är nog bästa sättet. Tyvärr är båda de där två mekanismerna förvirrade så jag vågar inte lyssna på någon av dem just nu med risk för att ta ett beslut jag kommer ångra. I stället stannar jag i limbo lite till. Men det ska nog lösa sig. Förr eller senare kommer jag komma på vad jag vill.   Finaste kusin vitamin, som är…

  Jag för över tre år sedan.   Eftersom jag fått ganska många nya läsare den senaste veckan och även en del frågor tänkte jag att jag skulle skriva ett litet inlägg och berätta om vem jag är.   Jag bor alltså i Paris och har gjort det i olika perioder sedan 2009. Först bodde jag här ett år för att lära mig franska och komma bort från trygga Sverige. Jag ville uppleva en annan kultur och se hur det är att skapa sig ett helt nytt liv någon annanstans. Jag kände ingen när jag kom hit men hittade nya vänner efter ett par månader. Ett år gick snabbt och mot våren 2010 började…