• Söndagsutflykt till Öland

    En riktigt härlig, underhållande och energigivande helg på Sveriges sydost-kust har passerat förbi i blixtfart. Som bekant brukar det vara så när man har roligt och min kära “svärfamilj” är roliga så det räcker och blir över. M med sina systrar och deras kusiner är allihop som systrar och bröder, och de som bor i Kalmar umgås ofta. Det är så mycket kärlek, humor och värme. Jag vet inte många andra som bjuder på sig själva så mycket som de gör. Det finns inte en uns av stela samtalsämnen eller konstlade känslor, det går högt och lågt åt alla håll och kanter. Idag åkte vi över till Öland tillsammans med…

  • Take me back to south of France

    På en knapp vecka har träden skjutit ut en massa skott och förvandlat allt det gråbruna i stan till ett potpurri av gröna toner (plus lite övrigt färgstänk här och där). Nu fattas bara värmen också. Temperaturen här i Malmö gjorde en störtdykning i helgen och sedan i måndags morse har det mest bara varit ruggigt. Som vanligt får det mig att dagdrömma om sydligare breddgrader, med dofter av saltvatten och palmer som svajar i den ljumma vinden. Jag undrar hur många skandinaver som just nu drömmer om att resa söderut? Jag lär inte vara den enda. Sedan finns det de människor som faktiskt lever i nuet alltid och trivs…

  • En helg i Kalmar

    “Hur var egentligen Kalmar?”, har du säkert suttit och funderat över sedan innan helgen, oförmögen att få någonting annat gjort på grund av denna cliffhanger jag serverat på silverfat. Jag förstår det. Allt annat än min helg i Kalmar är sekundärt, men du kan vara lugn för ställningen är återställd. Jag ska berätta. Det var trevligt. Jag gillade staden. Så, nu lämnar vi det och går vidare.Nä, jag skojar. Det kommer mera. Jag kan inte minnas att jag varit i Kalmar innan. Det är inte direkt en stad en Malmöit, med släktingar på alla andra orter i Sverige än de småländska, har vägarna förbi så ett sådant besök har aldrig…

  • Four years ago today

    En kollega frågade igår vad mina intressen är. “Jag gillar att skriva, fotografera, gå ut och äta, kolla på serier…” svarade jag och reflekterade inte över att jag glömt det intresset som egentligen är det största av de alla. Det tog ett par minuter innan jag lade till: “ja, och resor såklart men det blir inget av det nuförtiden”. Efter ett år av att endast ha rört mig inom Skånes gränser börjar det nästan kännas normativt att hålla mig hemma. Vilket det såklart har blivit eftersom att den hobbyn just nu ligger vilande. Däremot finns såklart intresset fortfarande och jag längtar lite varje dag efter att få sätta mig i…

  • 24 timmar på The Vault Hotel

    Mr M och jag har påbörjat en tradition att varje månad göra någonting lyxigt och extra mysigt/roligt/vardagslyxigt tillsammans. Vi är båda väldigt överens om att livet ska levas fullt ut och har ungefär samma idé om hur vi vill tillbringa vår tid och våra pengar. Förra månaden, helgen efter nyår, tog vi tåget upp till Helsingborg för en natt på The Vault Hotel. En staycation på annan ort men inom samma region, med andra ord. Namnet på hotellet kommer från att den vackra byggnaden, byggd redan år 1899, tidigare huserade en bank. The Vault ligger alltså ovanpå ett gammalt bankvalv. Inredningen är en mix av retrodesign och originalinteriör från sekelskiftet…

  • Dagdrömmar om fjärran länder

    Om allt går som planerat så kommer snart en stor del av världens mest sårbara befolkning snart vara vaccinerade mot Covid-19. Kanske har det att göra med att jag är tillsammans med en sann optimist, men en strimma hopp om att snart kunna lämna landet kom till mig i morse när jag fick ett nyhetsbrev från SAS. Jag har inte rest utanför Skåne sedan februari och idag var första gången på ett halvår som jag fönstershoppade flygbiljetter. “Vad sägs om Grekland?” frågade pojkvännen och jag började genast dagdrömma om krämig fetaost, ljummet medelhavsvatten, svajande palmer och goda drinkar i solnedgången. Förvisso går jag nästan alltid runt och dagdrömmer om resor…

  • Minnen från den spanska sydkusten

    Att två av mina föräldrar (jag har tre – mamma, pappa och bonusmamma) bor i Spanien större delen av året har nog vissa av ni läsare koll på vid det här laget. Sedan en dryg månad befinner sig pappa och Ewa åter nere på solkusten tillsammans med kolonierna av britter och övriga pensionärer från Skandinavien. Min kära far gillar att överösa mig med väderrapporter och när vi pratades vid igår meddelade han att att solen ännu värmer. Jag vet inte riktigt om jag är glad för deras skull eller väldigt bitter över att själv sitta här och titta ut genom fönstret på en gråmulen dag. Fast jo, jag unnar dem…

  • En eftermiddag i Lund

    Jag tog tåget norrut igår för att hälsa på pappa och Ewa i Kvidinge. De bor annars i Spanien men har ett hus i Sverige för sommarmånaderna. I år stannar de lite längre pga Covid-19. Jag var dum nog att av någon anledning plocka ur min necessär precis innan jag gick hemifrån, så den kom inte med. Irriterande nog var det där medicinen låg men jag hade lyckligtvis ett recept att hämta ut så det kunde jag fixa på stationen i Helsingborg under tågbytet. Köpte en glass när jag bytte tåg i Helsingborg och en kaffe som smakade bränt skånerost. Det var det säkert också. Zoegas skånerost är guds förbannelse…

  • ❤️ Africa

    Igår firades African Unity Day. En dag som började i Addis Ababa i Etiopien den 25 maj 1963, då trettio ledare av Afrikas trettiotvå självständiga stater var med och grundade Organisation of African Unity. Africa Day is celebrated every year on 25 May to commemorate the founding of the Organisation of African Unity (African Union). Africa Day is intended to celebrate and acknowledge African solidarity, unity in diversity, creativity, challenges and successes. It also celebrates the cultural and economic potential of our continent. The day gives us a chance to reflect on the progress that Africa has made, while also coming together to find solutions to the challenges that we face…

  • I natt reste jag till Spanien

    Jag drömde i natt att jag reste ner till Spanien. Först med flyg, sedan tåg och slutligen buss. Varför jag var tvungen att ta mig dit med så många olika färdmedel är en bra fråga men drömmar ger som bekant sällan mening i vaket tillstånd. När jag väl anlände så kom jag plötsligt ihåg att världen drabbats av Coronaviruset och fick dåligt samvete för mitt dåliga omdöme. Ännu konstigare är det såklart att jag ens kunde ta mig över så många stängda gränser, och dessutom planera en resa och färdas över 2000 km innan jag insåg att jag inte borde resa överhuvudtaget. Kanske är det mitt undermedvetna som längtar efter…