Travels
-
Paris was as Paris usually is
Nu är jag tillbaka i etern efter ett par veckors radiotystnad, förutom för er som följer mig på Instagram såklart. Om du missat mina otroligt viktiga uppdateringar från den franska huvudstaden, så finns alla stories i min profil. You’re welcome. Paris var som Paris brukar vara i april. Levande, grönt, tvära väderväxlingar, turistfyllt och köer på Monoprix som rörde sig i takt med sengångare. På gott och ont förändras vissa saker inte med tidens gång. Jag hade glömt hur god en parisiskt pain au chocolat för en dryg euro är och att man måste klä sig för alla årstider på en dag. Ett antal gånger var jag tvungen att springa…
-
A new travel destination
Jag landade nyss på Dublin Airport efter en smidig flygresa. Är här med jobbet och stannar till på söndag. Det är företaget som bjuder på hela tjofräset vilket såklart är himla fint. Jag fram emot att hänga med mina kollegor och lära känna dem bättre. Eftersom att jag är ganska ny på företaget träffar jag flera av dem för första gången på den här resan. Vi som är konsulter är oftast ute på uppdrag och hos kunderna vilket gör att man inte ses på daglig eller ens månadsbasis. Några sitter dessutom i Stockholm och Linköping. Just nu sitter vi på flygbussen som ska ta oss in till hotellet. Väl där…
-
Var det hela en dröm?
Med viss lättnad över att vara hemma låste vi upp lägenheten strax efter halv fem i eftermiddags, efter ett intensivt dygn som mestadels tillbringats på resande fot. På tåg, flyg, till fots, på tunnelbana och i taxi. London-besöket var intensivt och när vi steg av tåget på Triangeln i eftermiddags kändes det nästan som om det hela varit en dröm. ”Var vi verkligen i London i 18 timmar? Jo det hände faktiskt.” Phantom of the Opera var en häftig upplevelse, även om vägen dit förvandlades till ett sprinterlopp för att hinna innan de stängde dörrarna (på grund av förseningar från flygplatsen och en väldigt komplicerad incheckning på hotellet, men mer…
-
Drömmar om och minnen från Paris
Jag drömmer ofta om Paris. På nätterna går jag runt i min parisiska drömvärld. Spatserar längs med soldränkta trottoarer, åker metron till stationer som inte finns på riktigt och pratar franska med folk som inte egentligen är fransmän. I mitt drömmars Paris har Köld öppnat en glasskiosk på ett påhittat torg. Staden ser oftast likadan ut i drömmarna, på ett ungefär. Det finns ett kvarter som jag målat upp och det är en mix av Montmartre och något kvarter i 6:e arrondissementet. Ibland är vänner eller familjemedlemmar med i drömmen och ibland är det helt okända människor. I eftermiddags när jag slumrade till i ett par timmar befann jag mig…
-
Erin and me in Copenhagen
Min kompis Erin var som bekant på besök för två veckor sedan hela vägen från Philadelphia i Amerikat. Hon landade i Köpenhamn på måndagen och dagen efter tog jag tåget över för att mötas upp. Hon hade bokat ett riktigt trevligt och mysigt hotell som jag också checkade in på för en natt. WIDE Hotel hette det och låg alldeles vid Rådhuspladsen. Deras hotellbar var precis sådär som en hotellbar ska vara – lyxig, inbjudande och andades ”internationell atmosfär”. Vi började med att lämna våra väskor i bagagerummet innan vi tog oss ut på stan för lunch. Här ser ni två personer som är väldigt glada för att ha återförenats.…
-
When in Rome?
Kompensation för gårdagens uteblivna bloggande – bonusinlägg! Jag har inte läst Flora Wiströms blogg tidigare, men fastnade för den när jag såg att hon just nu befinner sig i Rom, tydligen åkte hon dit ensam för att bo i Italiens huvudstad ett tag. Snokade såklart bakåt i bloggen och fick reda på att hon ska vara i Rom i en och en halv månad. Enligt mina efterforskningar är hon i slutet av vistelsen, men ändå. I över en månad har hon hängt där och levt life. Tror ni att jag är avundsjuk? Svar ja. Jag vill också åka till Rom i en och en halv månad alldeles ensam! Okej kanske…
-
These past three work weeks
Plötsligt händer det. Då dyker jag upp som gubben gumman i lådan. Som nu då. Hej hej hallå! Tiden går snabbt när man har roligt, och inte har så mycket energi över efter arbetsdagens slut. Det är riktigt kul att ha börjat jobba igen. För visst är jag trött. Ovan vid tidiga morgnar, åtta timmars arbetsfokus och sociala interaktioner från morgon till sen eftermiddag. Samtidigt som jag är väldigt glad och tacksam för att allt blivit så bra till sist. Även väldigt lyckosam över att ha en så tålmodig och stöttande sambo som låtit mig ta min tid att hitta rätt väg i arbetslivet. Som peppar, påminner mig om att…
-
Roadtrip part 1: Prague and challenges
M har en teori att jag undermedvetet inte vill skriva på bloggen eftersom att jag inte prioriterar det. Men jag vet inte. Jag gillar ju att skriva här, det är bara så sällan jag orkar ta mig för det. Det ska lägga in bilder, som ska fixas till (jag gör inget komplicerat och förädlande i photoshop men förstärker färgerna, kontraster och ljuset) och sedan tar det tid att skriva. Kanske ska jag bara sänka nivåkraven? Skriva kortare inlägg utan att tänka för mycket? Hur som haver. För den som följer mig på Instagram (heter christines_stories där) kommer det inte som en överraskning att vi just nu befinner oss i Italien.…
-
Min helg i Oslo
Den här veckan blev inte alls som jag hade tänkt mig. För mycket av allting på en och samma gång mitt i en virrig mensvecka resulterade i kaos. Motgångar på motgångar, stressutslag och dåligt självförtroende. I tisdags tog jag bussen ut till Bara för ett dygn hos min kusin med familj för att få byta miljö ett tag. Lek och mys med två söta barn (när Abbe, 2,5 år, frågade ”Kestin, måj du bja?” och var överlycklig för att jag skulle följa med och lämna dem på förskolan, fick mitt hjärta värmeslag – tänk att man kan älska barn så mycket som inte är ens egna?!) , omtanke från familjen…
-
Airport lounging
Jag sitter i loungen på Köpenhamns flygplats och av någon anledning verkar ”alla” ha bokat in en flygtur just idag. Det var långa köer i säkerhetskontrollen och SAS lounge är fullproppad med resenärer, så för att slippa folkmassan satte jag mig på nedervåningen dit en handfull personer sökt sig. Troligtvis av samma anledning. Alla pratar i dov volym med varandra eller i telefonsamtal, förutom en britt som facetime:ade med sin familj och ungefär som att han satt hemma i sitt eget vardagsrum. ”I TALKED TO MUMMYYY WHO SAID YOU WERE AT TENNIIIS!!!”, basunerade han ut för alla i loungen att delas med av. Tack, nu vet jag allt om era…
