En bästa vän på andra sidan Atlanten

Tänk att en flygresa till andra sidan Atlanten tar ungefär lika lång tid som att köra bil från Malmö till Stockholm (inklusive mat- och kisspauser)? Det är häftigt. En hel arbetsdag och så är man på en annan kontinent 6000 kilometer bort.

Nu har nog Erin ganska nyligen kommit hem till Philadelphia via Newark efter en flygresa från Köpenhamn. Hon kom till Malmö förra onsdagen och en vecka senare var det dags att åka hem till ett politiskt kaos. Stackaren. Oavsett om Trump vinner eller ej i november, skulle hon helst av allt flytta till Skandinavien. Vet ingen annan amerikan än Erin som är så nordeuropeisk i själen.

Hur som haver. En vecka gick fort och jag hade börjat på det här blogginlägget i början av förra veckan men anlände Erin och det kändes mindre viktigt att skriva blogginlägg. Det har varit så himla fint att ha henne här. Vi insåg att vi nu känt varandra i ett decennium. Våren 2014 träffades vi i Paris, när vi var 27 och 29 år gamla. En vänskap som helt naturligt förvandlats till systerskap.

Efter att jag lämnat av henne på tåget i morse och kom tillbaka hem kändes lägenheten så tom. Den är såklart extra stor numera, så de tomma rummen kan ju ha med saken att göra. Tillvaron kändes bara så… tråkig, helt plötsligt. Idag jobbade jag hemifrån och har liksom släpat benen efter mig, metaforiskt talat. Denna onsdag går inte till historien som den mest inspirationsfulla om vi säger så. Jag har en massa att skriva om från den senaste veckan, men till dess att jag får tid till att göra det, bjuder jag i stället på bilder från vår sammankomst på min väns hemmaplan. Bilderna var redan uppladdade ändå.

Ni som läst flitigt det senaste året har säkert inte missat att M och jag gjorde just den ovannämnda resan i höstas. Alltså till USA, inte Stockholm. I slutet av september förra året for vi över till Amerikat i jakten på lycka. Vilket vi fann i Philadelphia för där bor Erin. Vi var i Philly i fem dagar och under den tiden hann vi göra flera roliga saker. Som att köra till en gullig liten gård för att äta brunch. Folk kör för övrigt lite hur de vill i USA. Vi fick förklarat att hastighetsskyltarna inte riktigt respekteras av bilförarna. ”It’s more like suggestions”, sa hon medan hon körde 45 mph på en 30-väg (ungefär 48 respektive 72 km/t).

Vi åt en riktigt maffig och god brunch på ett kafé där hennes söta brorsdotter jobbade, för att sedan förbränna maten med en promenad på ett naturskyddsområde i närheten. De första dagarna var vädret sisådär men solen kom fram ibland och då var det riktigt skönt.

Det där brödet och tillhörande smöret var himmelskt gott. Det vattnas i munnen bara jag tänker på det.

På samma plats fanns en Anthropologie-butik och ett stort blomsterland där man kunde köpa växter, och pumpor såklart eftersom att det var precis innan Halloween. Egentligen var vi där en månad innan men amerikanarna är ju helt galna i den högtiden så hela oktober är Halloween-månad.

Vi två varje gång M skulle ta en bild på oss.

Still going strong (de flesta dagar, d.v.s. när inte min PMS får honom att undra om det inte vore enklare att vara gay ändå) ❤️

Dagen avslutades med en liten tur i området där Erin bor. Vi hängde en stund hemma hos henne och Josh innan vi susade vidare in till Philadelphias stadskärna för middag på ett sushiställe.

Nästa dag var det dags för nya äventyr, men mer om det en annan gång. Nu ska jag titta klart på ett avsnitt av Desperate Housewives, följt av ett par kapitel av min bok och sedan sova.

Vår första dag i Philadelphia har jag skrivit om här: -> First morning in Philly

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen