-
Roadtrip part 1: Prague and challenges
M har en teori att jag undermedvetet inte vill skriva på bloggen eftersom att jag inte prioriterar det. Men jag vet inte. Jag gillar ju att skriva här, det är bara så sällan jag orkar ta mig för det. Det ska lägga in bilder, som ska fixas till (jag gör inget komplicerat och förädlande i photoshop men förstärker färgerna, kontraster och ljuset) och sedan tar det tid att skriva. Kanske ska jag bara sänka nivåkraven? Skriva kortare inlägg utan att tänka för mycket? Hur som haver. För den som följer mig på Instagram (heter christines_stories där) kommer det inte som en överraskning att vi just nu befinner oss i Italien.…
-
I’m alive!
Alla som tycker att jag ska uppdatera bloggen oftare räcker upp en hand. 🙋🏽♀️ Jag vet, jag vet. Det var länge sedan nu och flera roliga saker har skett sedan dess. Strax innan jag åkte till Paris fick jag ett jobberbjudande som jag gladeligen tackade ja till. Efter en kort löneförhandling skrev jag på kontraktet och börjar i mitten av augusti. Det är en helt ny karriärbana för mig så det känns lite pirrigt, men ska såklart bli en spännande utmaning. Utöver det tog jag en del av vinsten från försäljningen av min lägenhet till att köpa in mig i Mattias lägenhet. Så nu är jag inte bara hyresgäst utan…
-
Lite av det som händer just nu
Den här veckan har jag några dagars PF – det vill säga, pojkvännsfritt. M är i Madrid med jobbet och verkar leva life mer än han faktiskt arbetar. Dricker goda viner, njuter av sommarväder och skickar suktande bilder på efterrätter han säkert inte uppskattar lika mycket som jag hade gjort. Såklart unnar jag honom det. Att längta efter varandra är dessutom så sjukt underskattat. Tror inte att han skänker många tankar på mig dessa två dagar fulla med tapas och i möten där han mest ”skakar tass” med högt uppsatta vita män inom koncernen, dricker dyra viner och sover gott i en kingsize-säng på Marriott. Fullt förståeligt om du frågar…
-
Here we go again
Min kära MacBook Air från gick inte att rädda efter att jag spillde min cappuccino på tangentbordet. M öppnade den, utförde sin expertisbedömning och sa: ”Det finns inget jag kan göra. It’s gone, baby”. Kvar fanns bara en skarp kaffedoft från det brända moderkortet. Jag var förvånansvärt samlad och accepterande efter insikten att min fd partner in crime gått så plötsligt lämnat mig för all framtid. Jag fick inte en chans att säga adjö. Samtidigt har jag länge vetat att slutet var nära. Väldigt få relationer klarar sig så länge som sex år, inte ens de fullständigt platoniska (förutom Mattias och min relation såklart, vi ska vara ihop tills någon…
-
Snart är det över
Idag flyttstädas min lägenhet och i samband med det ska de även tömma mina förråd för att slänga bråte och skräp på tippen. En av mina sämsta, såväl som bästa, egenskaper är att jag är dumsnål. Jag hatar att betala för ”onödiga saker”, vilket inneburit att jag nästan alltid gjort allt själv varje gång jag flyttat… … och där spillde jag kaffe på min dator så att den dog. En annan av mina sämre egenskaper är klumpighet. Jag har aldrig spillt ner tangentbordet tidigare men det var väl på tiden. Datorn har trots allt klarat sig ganska bra sedan jag köpte den för sex år sedan. Bra att jag i…
-
Ett paket kom lastat
Hallå hörni, här kommer ett riktigt ”unboxing”-inlägg på bloggen. Kan det bli mer influencigt? Jag har dock inte fått någonting eller blivit sponsrad. Jag har bara unnat mig någonting nytt och dyrt. Vad tror ni att det är? Jo det ska jag berätta såklart! Nu kanske det inte är så svårt att gissa? Om man inte bott under en sten i 85 år vill säga och inte vet vad Canon sysslar med. Vi kollar inuti tycker jag! Jo men visst är det en ny kamera jag köpt. M var minst lika, om inte mer, exalterad över att öppna det här paketet. Jag har pratat om att köpa en ny kamera…
-
Too much of everything
Den här helgen blev det för mycket av det goda livet. Självklart är ju det goda livet något bra och positivt, vilket det också varit. Jag menar, livsnjut och sådant lyxigt är mitt livsmotto. När energin finns där älskar jag att hamna i härligt sociala sammanhang med nya spännande personer. Bli lite kullig på gott vin eller pretentiösa drinkar. Men ni andra som varit utbrända/gått genom en utmattningsdepression, har nära till ångest och dessutom är födda med en överkänslighet i kroppen, ni vet att det kan bli för mycket för en när väldigt mycket social aktivitet, alkohol och många nya intryck komprimeras in under en kort tidsperiod. När det dessutom…
-
Dressed and ready to go
Det är fredag hörni! Även om jag just nu är arbetssökande, och siktar på ett jobb där jag inte längtar efter helgen redan på tisdag morgon (finns det något värre än en arbetstillvaro i vilken man enbart lever för veckans lediga dagar?), så har ändå veckoslutet någonting festligt kring sig. Särskilt nu på våren när soltimmarna blir fler och uteserveringarna öppnat för säsongen. Det är ungefär det jag har siktet inställt på denna fredagseftermiddag. Jag tog mig själv i kragen idag och använda all min självdisciplin för ett träningspass. Efter fyrtiofem minuter på gymmet drog jag hem för lunch och dusch. Nu är jag påklädd och redo för att lämna…
-
Plötsligt händer det
Ja vad hände egentligen? Livet kom emellan och jag prokrastinerade bloggskrivandet till sin yttersta spets. Nu kunde jag dock inte skjuta på det längre för skrivlusten infann sig plötsligt. Jag sitter här i sängen, nyduschad och försöker med hjälp av tungan pilla bort matrester som fastnat mellan tänderna. Jag har världens sämsta tänder ska ni veta. De sitter för tätt så det fastnar alltid saker emellan och så har mitt saliv ”dålig kvalitet” så att jag alltid har ett nytt hål att laga varje gång jag går på kontroll hos tandläkaren. Men det är okej, för det finns annat att vara tacksam för. Som mitt hem och personen jag lever…
-
Mitt hem till försäljning
Nu händer det grejer hörni! Efter mycket bök och stök ligger äntligen min lägenhet ute på marknaden. Det är lite märkligt att se sitt (forna) hem sådär till allmän beskådan och försäljning, men det har varit dags länge att avsluta det kapitlet. Nu får någon annan ta sig an denna mysiga etta. Ett perfekt första hem för en naiv och bekymmersfri 19-åring att dansa naken (för det finns ingen insyn alls), hålla i födelsedagsfester, sola genom köksfönstret och gråta över idiotkillar. Precis som jag gjort. Alla bilderna i den här inlägget är tagna av mäklarfotografen. Styling by me (bortsett från några detaljer som stylisten flyttade på eller bytte ut). Lite…
