-
The failed Paris trip
Förra helgen i Paris blev som sagt inte alls som vi hade tänkt oss. Jag var sjuk alla fyra dagar vi var där och hostan eskalerade när vi hade landat. Ingen hostmedicin hjälpte så jag snittade fyra timmars sömn per natt när jag inte konstant hostade tills antingen kräkreflexerna satte igång eller jag tappade andan. Två av kvällarna kunde vi inte ens gå ut för att jag var så dålig och stämningen mellan oss två var… well, smått ansträngd emellanåt. Det regnade nästan hela tiden och blåste starka vindar. Drack jag ett enda halvfullt glas vin under dagarna i Paris? Nope. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte…
-
När katten är borta…
… går råttan ut för fredagsdrinkar? Jag är gräsänka den här helgen medan Mattias är i Wien och lever loppan med killkompisar. Själv ville jag fira min första icke-sjukdag på två veckor och hade saknat mina älskade vänner. Så jag introducerade två av mina favoritpersoner för varandra, sen satt vi några timmar på Atmosfär där vi drack White Russians och pratade livet. Är det inte fint när två människor som betyder mycket för en och aldrig träffats innan klickar? Sophia till vänster är min kusin aka syster i själen och Clara kom in i mitt liv för ungefär två år sedan. Två kloka, smarta, omtänksamma tjejer med världens bästa personligheter.…
-
På väg mot ett halvfullt glas vin i Paris
Det var en väldigt bitter och frustrerad Christine som med tunga vankade av och an i lägenheten igår kväll. Trött på hostan och trött på mig själv. Irriterad på att det just den här helgen ska regna i Paris. Orolig för att kanske tvingas ställa in det jag längtat mest efter de senaste två månaderna. M försökte trevande få mig på bättre humör men jag var inte mottaglig för det. Behövde nog få vara arg och ledsen. Sen sov jag ändå någorlunda bra under natten och rethostan är någorlunda under kontroll. Det är jobbigt när jag inte har några sjukdomssymptom och hostan liksom bara ligger kvar för att slemhinnorna är…
-
That’s my home
Personen som har hyrt min lägenhet sedan i våras var tvungen att flytta ut tidigare än planerat, men jag hittade ganska snabbt en ny hyresgäst som jag lämnar över nycklarna till ikväll. För att vara helt korrekt är det M som lämnar över nycklarna eftersom att jag fick en hostattack när jag var ute en sväng till apoteket i eftermiddags. Tanken är att sälja min lägenhet någon gång under nästa år för nu har jag såklart ett nytt hem tillsammans med världens bästa person. Flera gånger i veckan konstaterar vi båda två att vi har ett väldigt fint hem, han och jag. Jag tycker att det är viktigt att inte…
-
Om mitt jobb och att ge magen kärlek
Vad har jag gjort de senaste dygnen då? Well, not that much. Jag har inte orkat mycket annat än att sova, se på lättsmälta filmer och serier, läsa ett par sidor om dagen ur min bok och försöka få i mig mat som jag inte mår illa eller får ont i magen av. Eftersom att jag låg och hostade halva natten kändes det inte som en bra idé att jobba i morgon, så det får bli ännu en sjukdag. Någon ville att jag skulle skriva om mitt nya jobb och det kan jag väl göra. Nu är det inte så nytt längre eftersom att jag jobbat min första månad, och…
-
Kärlek i sin (o)renaste form
Jag blev tvungen att sjukskriva mig i fredags på grund av en ruskig magkatarr, som sedan övergick i hosta och halsont. Halsbrännan och sura uppstötningar gör att jag knappt kan äta eller dricka utan att må illa. Allmänt obehag liksom. Skulle endast önska det åt en våldtäktsman, eller alla psykopatiska diktatorer i världen. Stressen kom åt mig till slut så jag har satt mig själv i viloläge. Den enda kontakt med omvärlden sedan i fredags är några andetag av frisk luft på balkongen, Mattias stundom bilder och rapporter skickade från loppisar och måltider med riktigt folk eller videosamtal med Ina (som var på väg att boka en resa för att…
-
Lately
Det är någonting alldeles speciellt med solljuset såhär på sensommaren och tidig höst. Att promenera i Malmös parker ett par timmar innan solnedgång eller cykla hem genom kyrkogårdarna på eftermiddagen gör att ett lugn lägger sig som ett duntäcke över min inre höststress. Jag är inte helt redo för det stundande säsongsskiftet, så jag försöker tänka positiva tankar. Vad är väl sex månader av mörker och kyla? Alldeles alldeles… mysigt? Det kan det trots allt vara. Värmande soppor, tända stearinljus i alla rum, vardagslyx i alla dess former (förra veckan åt jag tisdagsfrukost på Ruths med Louise), uppkrupen i soffan under en filt framför spännande serier, bio på en söndagseftermiddag,…
-
Gissa vart jag ska åka?
Kanske inte helt svårt att gissa till vilket resmål jag köpt flygbiljetter? Åtminstone inte för den med insikt i vilka europeiska huvudstäder jag gillar mest. Pluspoäng till personen som kan placera exakt var bilden ovan är tagen. Mattias och jag satt och pratade om vart vi ska resa när vi äntligen båda två är vaccinerade och erhållit vårt vaccinationspass. Båda två älskar att resa och har längtat efter att uppleva det intresset tillsammans. På grund av Covid-19 har det fått dröja betydligt längre än det troligtvis hade gjort under normala omständigheter. Egentligen skulle vi vilja åka på en långresa (antingen till sydöstra Afrika för safari m.m eller Centralamerika) men det…
-
Leva alla dagar i veckan
Förra tisdagen när jag lämnade jobbet var jag redo att cykla raka vägen hem till sängen. Helgen som gick var jobbig och jag hade nästan ingen energi kvar efter en vecka med för många ångestpuckar som skjutit på mig från olika håll. Till slut havererade jag med en panikattack som resultat. Det var då jag insåg att jag har två val: sjunka eller simma. Jag valde det senare. Eller jag väljer det senare för det är ett ständigt och aktivt val att välja sin egen lycka. Att bestämma sig för vilken tillvaro man vill leva i. Välja att kämpa. När jag susade fram på St Knuts Väg efter en kort…
-
Positive thinking
Jag har tampats med skrivkramp den senaste veckan. Dessutom är det någonting som spökar i bakhuvudet, en obekväm känsla som inte går att skaka av. Jag tror att en stor del av det är sorg. Sorg över att sommaren är förbi. Sorg över att ha förlorat förtroendet för en person i mitt liv som länge stått mig nära. Sorg över att en stor del av det som skulle vara vår bästa tid kantats av kemisk obalans och hormonella berg- och dalbanor. Sedan har det även varit en väldigt fin sommar. Utflykter, kärlek, bad, morgonkaffe och kvällsvin på balkongen, hotellövernattningar, ett antal utlästa böcker, återförening med min syster, drinkar på barer…
