C'est la vie

Jag önskar att jag kunde ge dig en kram

Monterosso, Italien juli 2015. Lite värme och sol vore inte helt fel nu.

 

TACK KÄRA UNDERBARA MÄNNISKOR för responsen på föregående inlägg. Jag är så tacksam för att ni tar er tid att skriva en rad eller två, vare sig ni har varit med om det själva eller bara vill skänka ge lite omtanke. Det betyder så mycket för mig. Jag blev alldeles rörd när jag läste det ni skrivit. Tänk om er energi kunde stråla vidare till alla nättroll där ute som skriver elaka kommentarer på vissa bloggar. Då skulle hela bloggvärlden vara en bättre plats. Det är så jag önskar att jag kunde ge er alla en stor kram! Särskilt ni som också är i en depression, eller på annat vis mår dåligt. Tillsammans kan vi ta oss ur detta, eller hur? 

 

Jag har ett otroligt stöd från nära och kära, som verkligen finns där för mig. Både för tröst och pepp, ett sms för att säga att de tänker på mig eller ett samtal för att kolla hur jag mår. Ibland behöver de inte göra någonting alls, utan de får mig att glömma bort det där trycket för bröstet bara genom att vara sig själva. För det är ju just därför jag älskar dem, deras unika personligheter och förmåga att få mig att skratta mitt i eländet.

Dessutom verkar jag ännu en gång ha världens bästa kollegor. Flera av dem skickade ett meddelande eller ringde efter att de fått reda på att jag blivit sjukskriven av min chef, med uppmaningen att ta hand om mig själv och fina ord som ”jag ser fram emot att se dig här igen när du mår bättre”. De har nog alla märkt att jag inte mått bra och har kanske varit lite oroliga. Alltså, hade det inte varit för dem så hade jag nog inte orkat jobba så länge som jag gjorde. De är guld värda. Jag saknar dem faktiskt lite redan, men har mot alla odds lyckats koppla bort stressiga jobbtankar. Och jag har fullt stöd från min chef och HR, som gjort allt för att hjälpa mig. 

 

Däremot så har jag insett att det inte är någonting som blir bättre över en natt, och just nu försöker jag ta det dag för dag. Träningen är någonting som jag märker att jag mår bra av, så jag försöker komma till gymmet minst 2 gånger i veckan. Det ger mig en liten boost av energi, självförtroende och mental styrka. Dessutom så ska jag idag åka upp till Landskrona för att umgås lite med pappa och Ewa. Det ser jag fram emot. 

 
0

0 kommentarer

  • teruko

    Tycker det låter väldigt klokt att du åker till din pappa. Att vara omgiven av andra har ju ofta en lugnande effekt och distraherar hjärnan. Det gör även långa promenader enligt min erfarenhet. Har aldrig känt mig deprimerad , men givetvis orolig under olika perioder i livet och då har stora doser av frisk luft under långpromenader varit väldigt välgörande. Ta gärna några foton till bloggen om du lyder mitt råd… Duger bra med mobilen 😉

  • Christine&OtherSweetStories

    Ja det har du rätt i 😊 Tack för dina råd. Ska börja med promenader. Är så tråkigt väder bara, och Malmö är ju inte direkt en vacker stad, haha. Ska försöka fota, men blir så omotiverad med de tråkiga bilderna som produceras med den mobilkameran 😉

  • emelie - Berlin, Berlin

    Fina Christine! Jag skrev en lång kommentar som försvann ut i intet… Jag känner med dig så väl! Jag har anat att du inte mått så bra ett tag och det enda jag vill säga är: Gråt när du är ledsen! Det är helt okej att vara ledsen och må dåligt. Man får vara deprimerad. Jag gick in i väggen för två år sen. Och det jag lärde mig då var att inte låtsas att jag mådde bra eller försöka trycka undan något. Om jag tar en genväg så blir vägen längre istället. Det är något jag tar vara på väldigt väl nu. Jag tycker det är otroligt modigt av dig att skriva ut dina innersta känslor. Man blir otroligt sårbar. Dessutom är det en slags tabu och jag vill ändra den. Jag vill kunna prata om det precis som man pratar om hur bra man mår eller hur glad man är. Ta tid på dig, låt det gå så långsamt eller snabbt som du känner. Jag vet att man inte orkar ta in det när man mår så dåligt, men det kommer en dag när du mår bättre och en dag när du kan skratta. Du kommer ta dig igenom det! Jag känner så väl igen dina känslor. Jag hoppas att du snart mår bättre, En stor kram till dig. Om du vill skriva till nån så finns jag här.

  • Christine&OtherSweetStories

    Hej Emelie, jag skulle ju ha svarat på din kommentar för evigheter sedan men tyvärr orkade jag inte riktigt engagera mig när jag mådde som sämst. I vilket fall så vill jag tacka för det du skrev. Det är otroligt fint av dig att visa sådan omtanke och förståelse för en person du aldrig träffat. Det visar på att du är en människa med ett gott hjärta. Jag hoppas att du vet om det själv. Kram på dig och hoppas att du får en trevlig söndag 😊

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.