Italian and addictions – Christine's Stories

Jag har försökt kombinera min arbetsdag med att lära mig italienska genom en språkkurs på Spotify. Det har gått sådär. Så fort jag är inne i någonting så glömmer jag lyssna. Fast lite har jag nog lärt mig. Ho trent anni. Si. Un caffé per pavore. Parlo un po italiano. Och så vidare... Jag har nog lite att jobba på.

Förutom det så kan jag ju berätta att jag har absolut noll självdiciplin och karaktär. Vår föredetta seniorsäljare kom förbi med en wienerlängd idag. Mina kollegor poängterade att jag sagt att jag absolut inte skulle ta av den, men jag ville inte lyssna. Det måste ju vara ett beroende av något slag? Finns det något slags ”kak-rehab”? Lägg in mig där innan jag helt tappar fotfästet!

Nu är vi bara några kvar på vår avdelning vilket resulterade i något slags boyband-song-a-long med diverse sliskiga 90-talslåtar. Dags för mig att stänga ner med andra ord. Jag ska bege mig hem till dessa två knäppgökarna ovan. De har bjudit hem mig till deras nya lya på Nørrebro ikväll. Jag ser fram emot ännu en gourmetmiddag à la Jamie Oliver i Henrys regi.

0 kommentarer