C'est la vie

Friends from afar and close to where you are

Hahaha! Den där ungen är underbar <3

Ibland saknar jag att bo utomlands, men sedan finns det stunder så jag påminns jag om fördelarna med att faktiskt vara tillbaka på hemmaplan. Det är guld värt att få tid till att umgås med de vänner som tyvärr hamnade i periferin under de perioder jag befann mig i Paris och Kapstaden. Det var ibland jobbigt att se allt hända där hemma och att jag inte kunde vara närvarande. Nu får jag en chans att vårda mina relationer här hemma. Jag uppskattar så mycket mer nu där spontana och försöker att inte ta det för givet. Det där att bara kunna svänga förbi hos en vän i förbifarten, träffas för en spontan fika och framförallt kunna dela de små stunderna i livet som annars hamnar i skymundan när träffarna begränsas till några gånger per år. Inte för att vänskapen försvinner, men när man inte hörs regelbundet så försvinner den där nära kontakten. Tyvärr innebär det ju att många av mina vänner bor på andra platser, men som tur är älskar jag ju att resa.

Jag åkte iväg för att hämta den där sladden idag och sedan svängde jag förbi hos Madde på vägen hem. Vi satt och pratade om just vänskaper och hur glada vi är för att vi kan träffas så ofta nu. Hennes lilla dotter Chloé är sjuk och ville mest skramla med kastruller, äta kanelgifflar (hon gallskrek sen för att hon inte fick en till medan tårarna blandades med snor och dregel) och dra ut alla teburkar ur skåpet. Jag tycker helt ärligt att det är så himla mysigt att få en relation med mina vänners barn också. När jag skulle gå kom hon med armarna utsträckta. Då smälte mitt hjärta. Gullunge! Bilderna är däremot från igår när vi hängde på balkongen och drack kaffe. Fin utsikt eller vad?!

Julia är på väg över snart för att äta middag med mig så jag ska sätta igång med maten. Det blir mammas goda kycklinggryta och troligtvis glass till dessert. Myyyz.

0 kommentarer

  • Jennie

    Åh vad det träffade mig när du skrev om att börja bonda med vänner som förut bara fanns i periferin under de år som man bott utomlands. Jag ska flytta tillbaka till Sverige i början av 2018 efter nästan tre år i Berlin och inser mer och mer hur det kommer bli. Lite som att ens hjärta aldrig riktigt kommer vara helt, eftersom man alltid kommer tänka tillbaka på tiden när man hade ett helt annat vardagsliv, i ett helt annat land. Och samtidigt lättnaden över att vara hemma, känna igen sig och veta hur nästan allt fungerar. Haha vad sorgligt det här blev, man får väl också vara tacksam för att man en gång i tiden var modig nog att lämna Sverige och växa på ett sätt som inte alla svenskar gör under sina levnadsår 😊 (Och vad fint att läsa att du börjar må så mycket bättre! Det gör en varm i hjärtgropen).

  • christinestories

    Vad spännande! Ska du byta jobb också eller flyttar du din tjänst? Jag förstår precis vad du menar. Jag gick genom allt det där när jag flyttade hem till Sverige från Paris. Det är jobbigt i början, och kan vara det fortfarande, men det blir enklare med tiden. Precis som du skriver så är det en process. Maila gärna om du behöver tips eller blir frustrerad, hehe. Och tack kära du! Kram <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.