C'est la vie

Andrum

Igår hade jag så stor lust att åka hem och slänga mig på sängen när jag slutade jobbet. Pilla naveln, äta mackor till middag och klicka vidare avsnitt efter avsnitt av ”You’re the worst” (tips för dig som gillar de lite mer okonventionella serierna). Duggregnet virvlade i vinden och tröttheten var så påtaglig att jag fick svårt för att komma ihåg mitt eget namn. Fast så tog jag mig i kragen och åkte i stället hem till Cecilia. När hon skrev att Anneli stod och lagade mat så gick det inte att säga nej. Jag var himla glad över att jag åkte dit för det var nog precis vad jag behövde. Jag var så övertrött att jag inte ens minns vad det var som vi hade så roligt åt men det var tydligen så kul att jag skrattade så att jag grät. Det är inte ofta det händer. Vid halv nio spurtade jag och Anneli bort till Triangeln där hon slank in genom sin port och jag tog bussen hem.

Idag har jag haft planeringsdag vilket jag måste säga är ganska skönt. Jag var orolig över att börja jobba heltid igen efter utbrändheten men det funkar bra, bara jag får lite andrum emellanåt. Torsdagarna är perfekta för det. Jag kan sitta i ett tyst rum medan jag jobbar och dricker kaffe i godan ro. Hade jag inte haft den här dagen så vet jag inte om jag hade orkat en heltidstjänst.

Efter jobbet ska jag till gymmet. Tro det eller ej men jag har faktiskt lyckats hålla mitt mål att träna två-tre dagar i veckan. Det är jag stolt över! Efter det smygfirar jag helgen med att träffa en kompis för att spela shuffleboard, eller biljard. Jag ser fram emot den här helgen för den är sådär lagom planerad.

0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.