Questions & Answers
Här kommer några svar på diverse frågor ni ställde i det här inlägget. Andra frågor får jag nog ägna ett helt inlägg till.
Jag undrar hur du lärde dig franska. Hur du pluggat i Sverige eller i Frankrike eller bara lärt dig när du flyttade dit?
Jag läste en kurs på komvux efter gymnasiet (2005) vilket hjälpte mig att få vissa grunder. Jag började prata franska på riktigt när jag hade varit här i ungefär 5 månader, sedan tog det ytterligare ett halvår innan jag kunde prata någorlunda utan att tänka efter innan varje mening. Tog en 3-månaderskurs på France Langue också men det var inget direkt ground breaking. Har nog lärt mig mest av att prata, lyssna på radio, läsa tidningar och skriva mail etc. Det är frustrerande att lära sig ett nytt språk. Ibland känns det som att man står och stampar, så man får vara tålmodig och våga göra fel.
har du pluggat vidare efter gymnasiet? och isf vad?
Ja, jag läste först Franska 2 och Mediekommunikation på Komvux efter gymnasiet. Sedan pluggade jag till Internationell Marknadsförare och Säljare på Sälj&Marknadshögskolan i Malmö, vilket är en yrkesutbildning. Jag hade inte tänkt läsa vidare men kände ändå att det var bra att ha en utbildning i ryggen. Särskilt då det är viktigt att ha det i Frankrike.
krävdes det någon speciell utbildning för det jobbet du har du?
Oavsett jobb i Paris eller Frankrike behöver man någon slags utbildning. Ju högre desto bättre och allt klassas som Bac+ 1, Bac +2, Bac +3 osv. Fransmännen älskar att plugga och det är viktigt vilken skola du gått på och helst ska du ha gått på en av de sk. grandes écoles. Just på mitt jobb är det inte lika viktigt, men det ger ju såklart en högre paycheck. Alla mina kollegor har olika bakgrund men de flesta ha pluggat marketing, business, commerce eller kommunikation (förutom datanördarna då, aka utvecklarna).
varför flyttade du till Frankrike från första början?
Jag hade besökt Frankrike och Paris flera gånger med min mamma. Hon gick på Franska Skolan i Stockholm som ung så intresset för Frankrike har jag nog fått av henne, även om det växtre fram först under gymnasietiden. Jag ville lära mig ett nytt språk, prova på att bo utomlands och uppleva någonting annat än det inom de svenska gränserna. Jag ångrar aldrig att jag gjorde det, även om det var tufft mnånga gånger. och fortfarande är ibland.
hur träffades du och c?
Vi träffades på en bar. Jag var där med några vänner och vi fick syn på varandra. Man kan väl säga att det var intresse och attraktion vid första ögonkastet. Sedan började vi prata. Jag var sjukt trött då det var en fredagskväll och jag jobbat mycket, så vid kl 1 ville jag bara hem och sova. Jag gav honom mitt nummer (vilket inte är särskilt vanligt här, alltså att tjejer tar initiativet) och han bjöd ut mig på middag. The rest is history.
Hur tar du dig fram i Paris när du ska till jobbet? Tar det lång tid?
Helst buss, men metron tar kortare tid ibland så då får det bli det. Det tar mig mellan 20-40 minuter att åka till jobbet (bor i nordöstra 17:e och jobbar i norra 2:a), beroende på trafik.
Är det lätt att anpassa sig som ung tjej i paris på knacklig franska från grundskolan/gymnasiet?
Är man öppen, social och inte är rädd för att prata dålig franska i början så ska det nog inte vara problem. Allt beror såklart på vad man har för förväntningar och vad man gör i Paris. Däremot ska man vara försiktig som svensk ung tjej i Paris. Var lyhörd, försök lämna den blåögda svenska naiviteten i Sverige och gå efter sunt förnuft. Alla gånger. Sedan får man vara beredd på att den svenska standarden endast är någonting man kan få i Sverige och att man får ha lite skinn på näsan för att inte bli överkörd här.
Hur är hösten i Paris? Tänkte åka i september fram till december, är det en okej tid att åka?
Hösten kan vara helt underbar. Tiden mellan början av september och mitten på oktober är nog min favorittid i Paris. I november börjar det bli kallt och i december är det mest fuktigt och regnigt men samtidigt kan det vara ganska milt med grader på mellan 5 och 15.
Jag är nyfiken på hur det kommer sig att C känner de här ”kungliga” människorna 🙂
Det är inte direkt kungliga människor, det är bara att de kommer från gamla adliga aristokratfamiljer som sträcker sig flera hundra år tillbaka. Tänk er Downton Abbey, fast i Frankrike. Vissa av dem har fortfarande en stor förmögenhet och gillar att flasha sina hertigtitlar, andra är ”normalrika” och jobbar precis som alla andra. Han känner dem då han är uppväxt i Neuilly sur Seine, vilken är Frankrikes dyraste stad (det är en närförort till Paris och ligger mellan Triumfbågen och La Defense). Där bor många adliga familjer, kändisar, diplomater, politiker etc i sina enorma lägenheter. Några av hans vänner och bekanta är lite snobbiga (och bortskämda), men de vi umgås med på regular basis är ganska down to earth. C’s familj är inte adliga och har jobbat hårt i livet (hans pappa var en framgångsrik arkitekt för många år sedan), men hans bästa väns föräldrar har nog aldrig riktigt jobbat. De kommer från ”vieilles familles” och är lite sådär aristokrathippe-aktiga. Jag har träffat dem båda och de är hur trevliga och avslappnade som helst! Det märks inte på dem att de har mycket pengar.
Hur upplever du kostnaderna för mat, transport, hyra etc jämfört med Sverige?
Hmm, ja det där beror ju på varifrån man kommer i Sverige. Är du från en liten stad i Småland tycker du såklart att det är dyrt i Paris. Jämfört med Stockholm däremot är det billigare i Paris med många saker. En trerätters på en helt okej restaurang kostar mellan 25-35 euro, ett glas vin mellan 3-8 euro (beroende på sort och ställe), en månads metrokort 65 euro (zon 1 och 2) och en Coca Cola ute mellan 3-6 euro. Det som är dyrt vad gäller mat är kött, ägg, mjölkprodukter, fisk (4 laxfiléer kostar typ 12 euro), kyckling och alla importerade produkter (typ mexikanskt, thailändskt, japanskt etc). Då grönsaker och frukt ofta är franskt är det billigare. Vissa saker kostar typ samma som i Sverige, som juice och flingor. Men som sagt, jag jämför med Malmö som inte alls är lika dyrt som Stockholm.
Vad uppskattar du mest/ finner du jobbigast med livet i Paris?
Jag uppskattar mest klimatet (som att man kan gå i t-shirt i oktober, när folk snackar om att ta fram vinterjackan i Sverige), den spontana vardagen, det multikulturella (mina vänner, kollegor, området jag bor i etc), att man kan äta middag ute utan att betala en förmögenhet, de vackra miljöerna, alla event man kan gå på gratis.
Jobbigast är att alla är så INEFFEKTIVA och låååångsamma. Mitt icke-existerande tålamod prövas varje dag. Sedan att vara borta från familjen, att känna som att man missar saker i Sverige (vänner får barn som man träffar två gånger per år, nyheter som når fram tre dagar senare) och att inte kunna åka hem oftare är också jobbigt. Kulturkrockar, att bo i en skokartong som man betalar en förmögenhet för (jag gråter när jag kollar hemnet) och ovissheten om hur framtiden ska se ut… Den franska falska artigheten och arrogansen är en annan historia. Listan kan göras lång!
