C'est la vie

Paus från sociala medier

När jag vaknade i morse såg jag hur solens strålar letade sig genom springorna där rullgardinen inte räcker till. När jag öppnade de enda persienner vars vred inte är trasigt såg jag att solen stod ganska högt upp redan och tänkte att jag sovit längre än jag hade tänkt. När jag tittade på klockan så insåg jag att vi verkligen börjar gå mot ljusare morgnar nu vilket skänkte lite extra lycka.

Jag började dagen med att avinstallera min Instagram-app och rensa historiken på min webbläsare. Redan igår loggade jag ut från Facebook. Dessutom ska jag sluta läsa bloggar som bara är en enkel flykt från det jag behöver fokusera på i mitt eget liv. I veckan har jag insett att sociala medier endast ger mig negativ energi just nu. Det är en ständig jakt på bekräftelse och meningslöst tidsfördriv som inte ger mig någonting annat än stress och ångest. Det får mig bara att bli irriterad, trött, självkritisk och framförallt så tar det tid från mig som jag borde lägga på mig själv och människor i det verkliga livet. Jag ringer hellre upp mina vänner än följer dem i en app som bara är till för att visa upp en bråkdel av en persons vardag. Det är egentligen mycket vettigare att lägga den tiden på mig själv eller de i min närhet än att läsa kommentarerna till Isabella Löwengrips blogginlägg eller kolla på en YouTube-video om någon modellbruds beauty routine (fråga mig inte ens varför jag kollar på sådant för jag har inget bra svar). Vilket jag annars kan spendera timmar på att göra. Eller läsa bloggar där allting handlar om att visa upp dyra märkeskläder eller femtioelva outfitbilder i tjugo olika vinklar (man bara skrollar och skrollar tills det känns som en ”déjà vu”-upplevelse – vänta nu, såg jag inte detta nyss?) och resor utan någon som helst reflektion om landet som besöks. För att inte tala om språkbristen i texterna. Nej, jag orkar inte ens gå in på det. Jo okej, jag gör väl det då. Ingen verkar veta att ”pga” är en förkortning av ”på grund av” och att det är PÅ GRUND AV någonting. Ni får ursäkta att jag blir lite defensiv men om jag läser ”jag gick ut på promenad pga fick feeling” eller liknande en gång till så kommer jag inte kunna hålla tyst. Hehe.

Hursomhelst. Känn er välkomna att kritisera eventuella språkbristningar som jag yttrar för det vore väldigt förmätet att kasta sten i glashus om jag själv skriver tokigheter. Jag är långt ifrån perfekt men inte rädd för att erkänna mina misstag. Oftast. Jag kan bli sur men det varar sällan längre än fem sekunder.

Eftersom att jag gjorde en lagom dramatiskt sorti på Instagram så ringde min kompis Sara från Paris för att höra att allting var okej. Jag undrar om hon ångrade sig sen när jag radade upp alla anledningar till att tillvaron just nu är lite överväldigande, men som den vän hon är så gav hon ingenting annat än sitt stöd. Hon var hemma med sjukt barn och hade tid att prata i en timme tills Théo ropade på henne. Även om det för det mesta är på långt håll så vet jag att vi alltid finns där för varandra. Jag är så tacksam för vår vänskap.

Nu ska jag ut i solen. Snart är det vår!

0 kommentarer

  • artist

    Känner igen det där med att undra varför man egentligen är så mycket på sociala medier när man för länge sedan tröttnat och hellre vill läsa en bra bok som ger så mycket mer. I går stängde jag av alla apparater och tog en Reikistund (Japansk healing). Sedan gjorde jag yoga duschade och gick och la mig utan att kolla mobilen innan. Kändes så otroligt bra!

  • teruko

    Det ligger mycket sanning i det du säger. Fint att du fortsätter skriva här, jag skulle sakna dina ord och tankar om det blev helt tyst!
    PS! EN sorti (eftersom du ber om det 😊 )

  • Daniel på FlyingDryden

    Japp, senaste tiden har jag också börjat reflektera över hur mycket jag scrollar. Har dock inte tagit mig så mycket längre men när jag vill få saker gjorda (läs: blogga 😋 ) så brukar mobilen få ligga i ett annat rum. Bara dess närhet är riktigt frustrerande ibland.

  • Linda

    Jag har mycket tankar kring samma ämne. Det där att man slösar bort sin tid på skit som inte betyder någonting. Det ger en ingenting i det verkliga livet att sitta och glo på detta eviga malande från folk som lägger ut saker om sig själva. Att stirra ner på mobilen så fort man har en enda sekund över istället för att reflektera och ta in sin verkliga värld. Läsa hatiska kommentarer som bara ger usel energi. Hela samhället är så underligt nu för tiden där narcissism har blivit vardag och där man inte ens tittar varandra i ögonen längre.

  • christinesstories

    Jag hade inte kunnat skriva det bättre själv. Det är verkligen så det är. Ibland måste jag själv reflektera över hur jag fungerar i sammanhanget. Det är lätt att bli narcissistisk i en värld där så mycket handlar om att visa upp en yta och leta bekräftelse från människor som man egentligen inte känner.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.