C'est la vie

Nu ska jag ge igen för gammal ost

När jag kom hem från IKEA ville jag bara lägga mig och sova, men kom på att jag behövde byta lakan, organisera mina kläder och städa. Jag lyckades även slå i lilltån två gånger, så nu är jag orolig att den är bruten, haha. Det gör svinont!

Dessutom köpte jag svensk ost som sen visade sig ha utgångsdatum om tre dagar. Typ första gången i hela mitt liv jag inte tittade på datumet på maten. WTF?! Vilken tuuur att Christophes föräldrar har stor familjelunch i morgon så jag kan bjuda på den då. ”Oroa dig inte, här tar ost slut snabbt”, sa hans mamma. Jo det var det jag var orolig för. Detta är troligtvis mina första och sista ostmackor det första halvåret på 2012…

Nu sitter jag här och lyssnar på Kent. Melankolisk musik när den är som bäst. Men det har varit en rolig dag. Det väger upp foten och ost-katastrofen. 

Fotnot: Som vanligt är inte situationen lika allvarlig som bloggerskan beskriver det i bloggen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.