C'est la vie

Closure

 

Solen sken när jag vaknade i morse så jag tog med mig de nya solglasögonen. Såhär ser de alltså ut på. Bilden tog min kompis Julia på mig i söndags när vi var och fikade på Slottsparkens café. Såklart skulle vi sitta ute, trots att vi satt och frös med en fleecefilt. Typiskt vi svenskar. ”Det är minsann vår när solen skiner!”

 

Idag jobbar jag min sista dag på mitt jobb i Köpenhamn. Det kommer kanske som en överraskning, eller så gör det inte det. Ni som läst sedan länge vet ju att jag haft ett tufft år, och även om jag mår betydligt bättre nu än i vintras, så var detta beslut long over due. Den senaste tiden har jag känt mer och mer att jag gått på autopilot på jobbet. Varje fullgjord arbetsuppgift har avslutats med en ”check – pust – nästa!”. Stressen har stått mig upp till halsen, vilket lett till magkatarr och total avsaknad av energi. För att inte tala om pendlingen som påverkar mig både fysiskt och mentalt (som i morse när några idioter började tränga sig in på tåget innan alla gått av och jag inte kunde låta bli att säga ”men ni kan väl låta folk gå av innan ni tränger er in”. En tjej som var påväg ut tittade på mig och sa med uppgivenhet ”Ja!”, som att hon irriterat sig på exakt samma sak hundra gånger). Jag hinner inte med mitt privatliv eller fritid och det får mig att må dåligt. 

 

 

Så till slut var jag tvungen att rannsaka mig själv. ”Varför gör jag det här? Jag är ju inte lycklig”, hörde jag mig själv säga. För att citera Timbuktu och en av mina favoritlåtar: Livet är för kort för sånt. Så jag valde att lämna min tjänst i förra veckan och bad om att få gå redan i slutet av månaden. Jag ångrar inte en sekund mitt beslut. 

 

Så nu ska jag jobba min sista dag och säga hej då till mina underbara kollegor. De kommer jag verkligen att sakna. 

 

//Sun is shining today, so I brought my new sunglasses with me, and as you can see, I’m wearing them in this photo. My friend Julia took this picture of me last Sunday when we were having a coffee at the garden café in one of the parks in Malmö. Hopefully it will be warm enough soon to sit outside without being wrapped up in a blanket.

 

Today I’m working my last day at my job in Copenhagen. It was a decision long overdue to leave my job and I don’t regret it one second. I’ve been on autopilot the last couple of months, and haven’t been happy doing what I do. It’s been too stressful dealing with the kind of responsibility that I didn’t really sign up with in the first place. On top of that I have health issues, always lack of sleep because of the commuting (and all the rude idiots on the train who do not know how to behave) and simply wasn’t motivated anymore. My heart just wasn’t in it. Now I just have to say goodbye to all my amazing colleagues, whom I’m gonna miss a lot. 

 

Now I’m looking forward to new possibilities and chapters in my life.

 

0

0 kommentarer

  • teruko

    Blev inte förvånad. Det kan inte vara meningen med livet att känna jäkt och stress dagligen och må dåligt så ofta, så det var ett klokt beslut! (Givetvis undrar man om du har något nytt jobb på gång, men det beskedet tål att väntas på 😉

  • Sandra

    Det viktigaste i livet är verkligen hur man mår och det är verkligen bra att prioriterar det! All eloge till dig för det!! Lite nyfiken på vad du ska göra nu, men det kommer väl när det är dags 😉

  • Ellinor

    Ett mycket klokt beslut! Vi har bara ett liv och vi är själva mästare över det. Allting kan vi inte styra själva, men det vi kan vara med och påverka, det skall vi alltid göra till vår fördel. Lättare sagt än gjort många gånger, i synnerhet när det kommer till jobb. Klokt, starkt och framför allt modigt gjort av dig. Önskar dig all lycka med framtida projekt!

Lämna ett svar till Frida Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.