Bring it on
Måndag morgon och på väg till jobbet. Ja du läste rätt. Idag är första dagen tillbaka på kontoret. Jag gjorde det lätt för mig igår och förberedde kläder och allt annat kvällen innan. Målade naglarna i min favoritfärg (In Stitches) och hängde fram kläder. Allt för att det skulle kännas roligt att komma tillbaka till work mode och för att undvika stress och press. Det började bra, och trots att jag hade svårt för att somna och inte alls kände mig utvilad när jag vaknade, så lyckades jag komma upp ur sängen tio minuter efter att väckarklockan ringde första gången. Jag gjorde frukost och sminkade mig, men någonstans så tog det längre tid än jag hade beräknat, så jag fick slänga i mig resten av min frukost men missade ändå min buss som skulle ge mig en bra marginal till tåget. Nästa buss var försenad och eftersom att busschauffören körde 20 km under hastighetsgränsen så kom jag fram till stationen för sent och missade mitt tåg med två minuter.
När jag satt där på bussen kom trycket för bröstet smygandes och jag tänkte instinktivt ”nej jag klarar inte detta, det går inte, jag går av och vänder hem igen”. Anledningen till att jag ville ta det tåget var för att komma tidigare till kontoret och undvika att gå genom hela avdelningen när alla redan har kommit. Det är nog det som är mest jobbigt, att mötas av allas blickar.
Jag ringde Stina som peppade bäst hon kunde men påminde mig om att jag inte ska sätta för höga krav på mig själv och att det är okej om jag måste avbryta och åka hem. Älskar henne för att hon funnits där för mig så mycket genom detta. Alltid stöttande men samtidigt pushat mig. Jag unnade mig en god cappuccino och hoppade på nästa tåg. Där jag sprang på Henry (min systers pojkvän) och ett möte med ett bekant ansikte var nog vad jag behövde för att känna mig lite mer säker.
Nu är jag snart framme, så dags att ta tjuren vid hornen. Slå bort alla jobbiga tankar och ge mig själv lite cred i stället. Detta kommer att gå bra. I can do this.
0 kommentarer
elsa
klart du kan! kommer gå galant.
Emelie
Så starkt av dig, Christine! Och precis som Stina säger – du har ingen som helst plikt gentemot någon annan, det är din hälsa som alltid går först 😊
teruko
Håller tummarna för att allt gick bra och inte kändes för svårt. Starkt att trots allt inte ge efter direkt för din första impuls, hoppas det känns stärkande nu efteråt!
Christine&OtherSweetStories
Tack snälla du. Jag är riktigt glad att jag inte gav upp efter min första impuls 😊
Christine&OtherSweetStories
Fina du! <3