C'est la vie

Barmhärtighet

 
 
Så var det måndag igen. Idag har jag tre möten plus att jag sagt ja till att bli intervjuad av några danska studenter. Såhär i efterhand undrar jag hur jag ska hinna jobba idag. Det blir nog många koppar kaffe idag.
 
Jag köpte förresten en croissant till en kvinna som satt och tiggde utanför caféet på triangeln-stationen. Hon tackade mig och gav mig en slängkyss tillbaka. Det gjorde mig lite glad. Inte för att jag klappade mig själv på axeln för dagens goda gärning, men det gav mig någon slags tillfredsställelse att få den reaktionen. Att se tacksamhet i hennes ögon att någon visade att hon finns. Jag är kluven till detta som just nu sker och att vi år 2015 i Sverige har kåkstäder där folk bor under dåliga förhållanden. Samtidigt som jag tycker att det inte är vårt ansvar, utan politikernas, så är vi alla en del av ett samhälle där vi har råd att visa barmhärtighet. Tänk en dag om vi hamnar i krig? Skulle inte vi också göra vad vi kunde för att överleva? De är inte bara tiggare, utan människor också. 
 
OH well, nog politiksnack denna måndag morgon. Jag är snart på jobbet. Solen skiner och äntligen har de kalla vindarna bytts ut mot ljumma sådana. 
 
Hoppas att ni får en riktigt bra måndag!
 
 

0 kommentarer

Lämna ett svar till Christine&OtherSweetStories Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.