Sänka kraven

Igår var en ganska körig dag. Jag jobbade på en skola på förmiddagen där jag hade en klass med bråkiga 7-åringar och sedan på en annan skola inne i stan, för att efter det bege mig till körsången. Min röst är verkligen inte i bra form just nu efter att ha varit hes och överansträngd i flera veckor, så jag vet inte om mitt kraxande lät så himla vackert. Jag försöker ta lite distans till allt och sänka kraven då för att inte bli stressad. Jag har lärt mig hur viktigt det är att inte ta på mig för mycket ansvar när jag inte har förutsättningar för att prestera mitt bästa.

Det fungerar oftast och om inte så ser jag till att få återhämta mig. Det bestämde jag mig för att göra idag så jag ringde faktiskt och sjukanmälde mig. Det dåliga samvetet satte emot men jag insåg att det bara inte hade gynnat mig för fem öre att gå och jobba. Igår efter kören gjorde halsen ont, jag vaknade två gånger i natt av att jag var kallsvettig (det är inte för att det är varmt i lägenheten) och jag känner som att jag går på mina sista resurser. Jag började känna redan i onsdags att det inte finns någon energi kvar i mig och då går det inte att ge energi till andra heller. Det är en sak att må dåligt fysiskt men när det börjar påverka min mentala hälsa ringer varningsklockorna. Den senaste veckan har jag börjat känna mig psykiskt trött. När brist på lust, återkommande ångest, minskad självkänsla och likgiltighet tar över en hel vecka är det inte bra tecken.

Så idag ska jag vila hela dagen, komma ikapp med lite saker jag inte haft ork till att göra och bara återhämta mig. Lägga en ansiktsmask, måla naglarna i en fin kulör, dricka lyxigt Nespresso-kaffe och se på någon mysig film. På så vis ska jag nog vara i form inför nästa vecka.