Besök från Oslo - Christine's Stories

Jag har besök här i Malmö några dagar. Igår eftermiddag kom nämligen Ina hit. Det var så mysigt att ses igen för det var nästan ett år sedan vi sågs sist. Jag och Ina känner varandra från Paris när vi båda bodde där. Det var faktiskt genom bloggen (den förra Paris-bloggen då vill säga) som vi lärde känna varandra. Hon skrev till mig och frågade om jag ville ses, och sedan blev vi vänner väldigt snabbt. Under Paris-tiden hade vi så himla kul på en massa roliga äventyr, och sedan fanns vi där för varandra när någon behövde flytta (jag) eller tolk-assistans vid iPhone-köp (Ina). När hon flyttade hem 2012 så sågs vi de gånger som hon kom och hälsade på och sedan har jag varit i Oslo med jobbet ett par gånger och då har vi sett till att ses. Den här norskan har nu varit min vän sedan vintern 2010, så alltså över 6 år. Fint som snus är det.

Igår tog vi bussen ut till Västra Hamnen, badade (!!), åt glass, handlade lite mat och sedan såg vi att solen höll på att gå ner så vi skyndade oss att hinna tillbaka för att skåda den. Solnedgången går så snabbt nu, men gud så vackert det var. Igår kväll var vi båda ganska trötta så vi bestämde oss för en lugn middag hemma och sedan såg vi en film.

Nu är Ina klar i duschen så då ska jag också hoppa in där. Efter det frukost och sedan ska vi ut för att njuta av dagen. Det är blå himmel och ska bli upp mot 22 grader. Underbart!

//My friend Ina is visiting for a couple of days. These was our afternoon yesterday. We went to the sea, had a swim (!!), witnessed a beautiful sunset, had an ice cream and finally ended the day with dinner and wine. Now we are gonna have some breakfast and after that head out in the sun.

0 kommentarer

Emelie

30 november, -0001 kl. 00:00 Svara

Vilka vackra bilder..! Och att återse gama vänner är verkligen något som får en att må så bra, samtidigt som man återväcker en saknad man nästan börjat komma över. Jag har alltid så konflikterande känslor, men rent generellt positiva… Kan du känna igen dig eller babblar jag bara nu, haha?

christinestories

30 november, -0001 kl. 00:00 Svara

Tack så mycket 😊 Ja jag förstår vad du menar. Det blir en slags tomhet efter när man inser att det kanske kommer dröja ett tag innan man återser personen. Samtidigt ger det mig så mycket energi och glädje!