Turist i sin egen stad
Då min mamma inte har internet hemma, har jag inte kunnat uppdatera sedan jag kom till Sverige. Dessutom märker jag hur beroende jag är av egentid och hur mycket jag uppskattar att få lite tid för mig själv. Utan att prata eller lyssna. Min mamma är ju helt överlycklig att jag är här, men själv känner jag att det blir intensivt att spendera 48 non-stop med andra människor omkring mig utan att få åtminstone en timme för att återkoppla. Så jag tog cykeln och smet in till stan. Just nu sitter jag på mitt favoritkafé som jag försöker gå till varje gång jag är i Malmö och snyltar på deras WiFi. Jag har hunnit avverka två kaffe, en kanelbulle och en kärleksmums.
Det är för övrigt riktigt skönt att vara här, men det är samtidigt lite ovant. Jag har vaknat de två senaste morgnarna och för en sekund undrat lite förvirrat var jag är. Igår höll jag på att svara någon på franska. Några gånger har jag kommit på mig själv att tänka ”oj, de är svenskar”, när jag jag går förbi två personer som pratar med varandra. Sedan kommer jag på det uppenbara: Jag ÄR ju i Sverige. Jag måste använda google maps för att hitta till adresser jag inte besökt på några år och stannar för att fotografera platser jag gått förbi femtioelva gånger i mitt liv.
Det känns lite som att vara turist i sin egen stad.
0 kommentarer
Emelie
Oj, vilken förändring det kan bli när man flyttar bort! Det som varit bekant blir helt plötsligt.. Spännande.. Sett ur ett annat perspektiv. Det måste vara väldigt berikande och ögonöppnande, det! 😊