Havets lugnande effekt

De här två bilderna har helt olika färgtoner i sig men ändå är det på samma plats med en månads mellanrum, och de är inte redigerade. Jag måste ha haft totalt skilda inställningar i kameran. Det kan även vara ljuset och tidpunkten på dagen. I den andra bilden tycker jag att det ser ut som att horisonten är alldeles sned men när jag dubbelkollade det i redigeringsprogrammet så var linjen rak där himlen slutar och vattnet börjar. Det måste vara den diagonala bryggkanten som ger en synvilla.

Igår på den sena eftermiddagen befann jag just där, på bryggorna vid strandpromenaden i Västra Hamnen. Jag hade inte kameran med mig och batteriet på mobilen var för lågt för att kunna fotografera. Då är det bra att ha några bilder på lager. När jag satt där och tittade ut över Öresund med solen i ansiktet så insåg jag hur lugn jag blir av havet. Det är som att en stund vid en strandkant ger lika mycket mentalt lugn som fem terapisessioner. Jag borde cykla bort dit oftare för det är så skönt att bara sitta där och titta ut. Efter en stund kom Louise förbi eftersom att hon hade varit på ett yogapass i närheten. När vi började bli hungriga så cyklade vi hem till henne där vi åt stekt falukorv med pasta medan vi satt och pratade om livet, precis som vi brukar göra. Jag bokade även en liten tågresa uppåt i landet som jag ska åka på om exakt en vecka.

Tyvärr fick jag ganska ont i magen igår kväll, vilket nog inte lindrades av stekt och fet korv. Sådant där hemskt magknip och en sugande obehagskänsla i strupen. Det är med allra största sannolikhet magkatarren som spökar på grund av stress och dåliga matvanor de senaste dagarna, så idag tar jag det lugnt. Jag tänkte alldeles strax cykla bort till ICA för att köpa torsk så jag kan laga ihop en mild lunch. Jag får nog hoppa över kaffet idag också.