Ett beslut
Igår tog jag äntligen ett beslut. Efter mycket velande fram och tillbaka så sa jag upp mig från jobbet. Jag fick som svar att han inte var förvånad (eftersom att Erica sa upp sig veckan innan), att det var okej och så bad han mig att ge en månads uppsägningstid. Jag bara, ”eh, nej jag tror inte det”. Eftersom att vi inte har något kontrakt så kan han inte heller kräva det. Så jag jobbar veckan ut vilket känns ganska skönt. Han sa inte så mycket mer än så utan bara att han vill att vi typ ska jobba ihjäl oss denna veckan så att de har material för de närmsta månaderna. Sedan dess har jag inte sett honom. Jag är så glad över att sluta, men det känns samtidigt lite sorgligt. Idag bokade jag om flygbiljetten så nu åker jag direkt till Köpenhamn och landar strax efter lunch onsdagen den 12 april. Min sista dag i Kapstaden är alltså om två veckor, den 11 april.
Så jag har två veckor på mig att göra allt det där jag inte hunnit göra ännu, plus lite till. Jag ska även se till att putsa på mitt CV, på alla mina tre språk. Jag vill bredda mina möjligheter nu och inte göra samma misstag som när jag åkte hit. Då la jag alla mina ägg i en korg och det gjorde nog att mitt omdöme förblindades av ren desperation över att ”åka iväg någonstans”.
Idag bokade jag även biljetter till Nice för Lindas bröllop, och så en enkel biljett till Paris efter den helgen. Jag får inte tillbaka min lägenhet i Malmö förrän den 20 maj så om jag ska vara en nomad i drygt en månad kan jag lika gärna vara det på några av mina favoritplatser i världen med några av mina favoritpersoner. Det ska bli så mysigt att komma dit och träffa mina vänner! Strosa på Paris gator när det är vårigt och fint.
Jag ska skriva mer sen men nu ska jag köra lite träning i trädgården. Med tanke på att det inte är så säkert att gå ute ensam här när solen gått ner så kan jag inte heller dra ut på en löptur efter jobbet. Solen går ner om en dryg halvtimme så jag vågar inte riktigt. Gud som jag ser fram emot att komma hem och kunna röra mig fritt överallt.
Det blir nog ingen safari under min tid här vilket känns lite synd, men desto större anledning att komma tillbaka till Sydafrika. Vilket jag såklart kommer göra en dag, men under andra omständigheter. Kanske till ett annat land också. Jag skulle vilja besöka Botswana, eller Tanzania. Hursomhelst. Framtiden får utvisa.
0 kommentarer
Ellinor
Jag skall inte säga att det är ”skönt att höra” att du sagt upp dig, men samtidigt var det kanske det allra bästa med tanke på omständigheterna. Du har kämpat så hårt under dessa månader och har verkligen gett ALLT! Tyvärr verkar din arbetsgivare varken se eller uppskatta bra och värdefulla resurser när de har dem hos sig så det är fullt förståeligt att ni nu väljer att avsluta detta. Det är med ännu en erfarenhet rikare i bagaget som du snart åker hem igen. Spännande med alla nya äventyr och möjligheter som väntar! Tänk att dessutom, helt kravlöst få möta våren i Paris. Vilken dröm är inte det!? Du är så stark och bra på alla sätt och vis Christine och det kommer att gå så bra för dig, vad du än tar dig för!
teruko
Det kändes faktiskt som en lättnad att läsa detta. Du kan ju inte fortsätta med en tillvaro där du far illa! Önskar din en njutningsfull vår och en lyckligare framtid där du mår bra! Safari hinner du med senare 😊
christinestories
Det är intressant hur alla omkring mig ser saker på ett helt annat vis än jag själv gör, men om ett tag kanske jag också kan se det på det viset. I stället för ett misslyckande, för så känns det lite grann just nu. Som att ingenting blev så som jag hade velat att det skulle bli. Men jag försöker se det positivt, och påminna mig själv om att jag faktiskt vågade. Att det betyder någonting. Tack ännu en gång för att du peppar, lyfter och tror på mig. Saknar dig och hoppas att vi snart får en chans att ses <3
christinestories
Nej det började bli ohållbart. Det har du rätt i. Tack ska du ha, önskar dig detsamma! Kram
Martina
Bra beslut!! Väldigt få(om ens några?) är värda att må så dåligt över som du har gjort. Att dessutom inte haft en boendesituation hjälper inte direkt! Kram
christinestories
Nej jag önskar verkligen ingen att må så som jag gjort. Ingen förtjänar att må skit. Kram!