Ja vad hände egentligen? Livet kom emellan och jag prokrastinerade bloggskrivandet till sin yttersta spets. Nu kunde jag dock inte skjuta på det längre för skrivlusten infann sig plötsligt. Jag sitter här i sängen, nyduschad och försöker med hjälp av tungan pilla bort matrester som fastnat mellan tänderna. Jag har världens sämsta tänder ska ni veta. De sitter för tätt så det fastnar alltid saker emellan och så har mitt saliv ”dålig kvalitet” så att jag alltid har ett nytt hål att laga varje gång jag går på kontroll hos tandläkaren. Men det är okej, för det finns annat att vara tacksam för. Som mitt hem och personen jag lever…