• 1,5 år av utmattningsdepression

    Här har jag legat sedan i morse. I sängen, under mina allra skönaste percale-lakan från Hemtex. Jag hoppades på att vakna tidigt och trodde att jag satte klockan på åtta, men tydligen hade jag inte gjort det. När jag öppnade ögonen i morse och tittade på klockan så var den fem över tio. Med tanke på hur trött jag kände mig när jag vaknade så är jag nog tröttare just nu än jag faktiskt själv inser. Sanningen är att jag är helt utmattad. Så trött på allt. Trött på att aldrig komma vidare. Trött på att jag efter att ha kämpat med att komma vidare nu ha halkat tillbaka till…

  • Photographic Memory

    Det fina med foton är hur de kan förstärka minnen och återge känslor i både kropp och själ. Återuppliva det man kände just i den stunden som fångades av bilden. Så är det i alla fall ofta för mig. Jag har ibland svårt för att minnas saker sådär ”off the top of my head” och det är väl därför jag gillar att dokumentera ögonblick i livet som andra kanske hellre skulle uppleva utan en kamera i handen. Min före detta pojkvän brukade klaga på mig att jag ”inte kunde vara i stunden”. Visst att det finns en sanning i det. Jag kan önska att jag ibland hade kunnat titta på…

  • Vad jag gillar med Köpenhamn

    Jag saknar Köpenhamn just nu. När jag jobbade där så kunde jag så enkelt stanna kvar efter jobbet eller åka över på helgen (vilket jag tyvärr sällan gjorde, men det hände då och då) eftersom att jag hade ett månadskort som var giltigt på alla tåg och bussar i Köpenhamn. Nu har jag övergått till så som det var innan jag jobbade där, och egentligen innan jag bodde utomlands. Med andra ord så åker jag nästan aldrig dit, precis som det nog är för många Malmöiter. Vilket är synd när det egentligen är så nära, och när jag tänker efter så är det otroligt billigt att kunna åka tur och retur till ett…

  • En massa förvirrat blaha

    Jag kom precis hem från ännu ett event. Den här gången var det Clara som anordnade en trevlig sammankomst för att fira att hennes blogg Bossbloggen fyllde ett år. Jag talade i telefon med min kompis Stina på vägen dit och när jag stod på Pressbyrån med henne i lurarna och skrev ett grattis-kort så sa hon ”Jahaaa, är det bloggen som fyller ett år? Så hon har ett kalas för att fira sin blogg? Jag förstår mig inte på er värld, haha!”. Även om jag älskar mina vänner som inte bloggar, så är jag väldigt glad för att ha lärt känna personer som förstår ”min värld”. Till saken hör också att…

  • Det är nu som livet är mitt

    Jag har nog publicerat dessa bilder redan men tycker så mycket om dem, hehe. De är fotade av min vän Anna på Llandudno Beach i Kapstaden.  En kompis delade denna låten på Facebook och även fast jag sett filmen, och hört låten flera gånger, så kunde jag inte låta bli att hålla tillbaka tårarna. Anledningen till att hon delade videon var såklart på grund av den tragiska nyheten att Mikael Nyqvist gått bort i cancer, men det som gjorde att jag satt och storbölade var för att jag började lyssna på texten. Det var som att jag hörde den för första gången och vartenda ord stämmer in på hur jag…

  • Miznon – Israelian pita in Paris

    Jag är så hungrig just nu och väntar på att en liten fiskfilé ska tinas upp. Helst av allt skulle jag vilja cykla och köpa mat men jag måste hushålla med mina riksdaler. När jag såg de här bilderna på maten jag tryckte i mig en kväll i Paris så började magen kurra ännu mer. Maten åt jag , som jag bloggat om tidigare, när vi gick till en av de många judiska restaurangerna som ligger i Marais. Miznon är lite av ett hål i väggen med en enkel inredning och avslappnad atmosfär. Maten är inte bara prisvärd utan också riktigt god. Du beställer olika fyllningar – det finns både vegetariska…

  • Après workout

    Jag fick feeling och drog ut på en springtur. Efter gårdagens ledsamma regnväder så tittade solen fram denna tisdag den 4 juli vilket kändes som det perfekta tillfället för en löptur. Egentligen tycker jag inte att det är jättekul att springa men jag märker att det påverkar mig positivt så jag försöker göra det när jag får lust, och skippar den där ”tvångs-löpturen”. Jag körde även lite träningsövningar på min yogamatta (som tyvärr inte används så ofta som den förtjänar) så nu känner jag verkligen hur musklerna växt några millimeter. Det kan vara mjölksyran som känns också men jag väljer ändå att tro på det första. Här sitter jag och…

  • Bakat med kärlek

    När jag bjöd över min kompis Sandra på middag i fredags så hade hon med sig presenter. Förutom hembakat bröd, så hade hon även köpt två stycken lyxiga yogurtar från franska delikatessmärket La Fermière. Sandra har bott i Paris precis som jag så vi delar kärleken för krämiga, franska mejeriprodukter. Brödet var för övrigt helt otroligt gott! Det säger jag inte bara utan det VAR gott. Det måste vara höjden av omtänksamhet att ge sin tid, kärlek och prestation till en annan person. Det slår alla dyra presenter i världen. Mat överhuvudtaget är oslagbart. Ge mig ätbara presenter så är jag dig för evigt lojal. Jag har frusit in lite…

  • 50 shades of green, red and blue

    En fin och vacker vän <3 Några bilder från torsdagen innan midsommarafton när Louise hämtat upp mig och tog med mig till en riktigt mysig plats där vi fikade och strosade runt med Vättern som kuliss. Jag kan lova att det var ännu mer vackert i verkligheten, om än lite molnigt. Det heter Brunstorps café och ligger strax norr om Huskvarna söderifrån. Alltså ett litet tips för dig som ska semestra i Sverige i sommar. Efter att ha rest till diverse platser utomlands de senaste åren så kan jag ärligt säga att jag njuter av att upptäcka orter i Sverige som jag endast passerat med bil. Kilometerlånga fält med raps…

  • Kollektiv vs. att bo ensam

    Jag unnade mig sovmorgon i morse och sov till nio, sen snoozade jag till tjugo över. I vanliga fall så ställer jag klockan på 7.30-8.00, men måndagar är sällan min vän så då är jag lite snällare mot mig själv. Det var faktiskt lite skönare att sova kvar här. Jag tror nästan att jag känt mig lite ensam att bo för mig själv sedan jag kom hem från Sydafrika. Jag delade ju hus med flera andra och var alltid van vid att ha folk omkring mig. Mest av allt ville jag då ha mitt eget space och längtade hem till lägenheten men det är som att tiden i kollektiv har…