Living abroad,  Paris

That Paris life

Jag känner en stark saknad efter Paris just nu, men inte bara staden, utan livet där. Ibland känns det som att jag aldrig riktigt lämnade Paris utan är kvar där i själen. Vissa dagar längtar jag tillbaka efter det där livet som bara upplevs när man bor i Paris.

Den avslappnade atmosfären. Den franska kulturen. Att prata så som man gör på franska. Den där formella men ändå på något sätt vackra artigheten man har med grönsakshandlaren bredvid porten eller damen på kvarterets boulangerie. Att ingen riktigt bryr sig om man äter middag sent, och att ingen rynkar på näsan till om man tar ett glas vitt till tisdagslunchen. Det disiga ljuset som lägger sig över Seine precis innan solnedgång. Spontana vinkvällar hos vänner som bestämts bara någon timme tidigare. Att butikerna är öppna till klockan åtta på lördagar. Förmiddagskaffe “au terrasse” en ledig dag. Oväntade events som man bara råkar springa på. Att köpa med månadens ELLE France på vägen hem från jobbet från en presskiosk för endast 1.50€. Att skratta åt snorkiga parisiennes som pustar och frustar på metron. Känslan av välbehag när jag promenerar på gatan och tittar upp på otroligt vackra byggnader. Män som vågar ta initiativ och faktiskt uppvakta en kvinna (något som tyvärr svenska män halkar efter med – big time!). Sensommaren som sträcker sig ända till oktober.


Däremot så saknar jag ju inte den överfulla metron i rusningstrafik, att jobba sena kvällar till en värdelös lön, oärliga hyresvärdar, snorkiga kypare som försöker blåsa en bara för att man råkar prata svenska eller engelska, könsroll-uppdelningen à la 50-tal, långsamma köer på Monoprix när man är trött och hungrig, det sorgliga faktum att man inte kan gå på stan en lördag i december utan att bli nedtrampad av japanska turister, bristen på serviceinriktad personal i butiker, den pappersbaserade byråkratin eller lukten av urin och hundbajs så fort temperaturen stiger i staden.

Är ni nyfikna på mina år i Paris? Då hittar ni mina upplevelser därifrån i arkivet under åren 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 samt 2014. Ni hittar även lite tips från Paris HÄR.

Under 2010 och 2011 bodde jag bara delvis i Paris eftersom att jag pluggade i Malmö, och sedan flyttade jag hem till Sverige i september 2014.

0

0 kommentarer

  • Lola

    Ville bara säga att jag känner igen mig i det du skriver. Jag har själv bott i Paris och har läst din blogg sen jag flyttade tillbaka till Sverige och saknar Paris så mycket. Ibland känns det bra att vara i Sverige, att ha en bra lön som tillåter en att resa och diverse projekt man har. Men samtidigt så orkar jag inte med att alla ska vara uppkopplade, ingen spotanitet och jag saknar att bo i en internationell miljö. Jag är kluven men har bestämt mig för att ge Paris en chans till dock får det bli i januari. Jag har det bra men jag är inte nöjd. Var som lyckligast när jag bodde i min lilla lägenhet i 5e arrondissement, kände mig mer som mig själv i Paris än hemma i Sverige. Jag handlar också på Picard och drömmer mig bort till Paris. Jag har alltid velat skriva men inte vågat eller vetat vad jag ska skriva. DIn blogg är fantastisk och keep up the good work. Jag läser regelbundet sen några år tillbaka och har aldrig vågat skriva men uppskattar att du delar med dig och ville mest säga att jag håller med dig. Jag förstår precis vad du menar. 😊

  • Frida

    Södra Europa är fantastiskt på de sätten som du nämner ovan, men ja – också precis sådär jobbigt som du också skriver om, haha. 😉

  • Ljuva Julia

    Rynkar folk på näsan över att beställa vin till lunchen där du bor? Vilka svin 😊 Det verkar underbart, den där första delen av Paris som du berättar om. Tack för din kommentar, jag har aldrig testat rågflingor, men det kanske är dags snart 😊

  • christinestories

    Ja, eller det är väl inte många som dricker vin till lunchen i Sverige? Kanske i Stockholm, men sällan i Malmö 😊

  • christinestories

    Hej Lola! Först och främst: Vad roligt att du kommenterar! Det är bara kul för jag älskar att få respons från mina läsare. Det är ju därför jag har en kommentarsfunktion 😊 Jag känner igen mig i allt det du skriver. Det är verkligen precis så. Vad modigt av dig att våga chansa och flytta tillbaka. Jag sitter själv i samma funderingar och om vi någon gång befinner oss i Paris samtidigt tycker jag att vi måste ses för en apéro eller kaffe 😉 Tack för de fina orden och för att DU delar med dig av DINA funderingar och tankar. Stor kram! /C

  • Ellinor

    Det finns många saker att längta efter i Paris (men också många saker man helst glömmer eller undviker). Samtidigt är det bra att längta och minnas allt det där som är fint och bra. När det blir vardag glömmer man lätt och fokus hamnar istället på allt det där monotona och kanske mindre fina. Precis som hemma. Men även här måste vi försöka att se de där fina sakerna i vardagen och göra varje dag lite speciell. Vin smakar faktiskt bättre till en tisdagslunch än en lördagkväll just för att det kanske inte hör till vanligheterna 😉

  • christinestories

    Ja men precis så är det ju, haha! Man borde dricka vin till lunchen oftare, men bara tillräckligt ofta för att det ska kännas speciellt 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *