C'est la vie

Oh so close

Jag är inte på topp just nu. Dels har jag magkatarr vilket gör att jag går runt och mår illa och har ont i magen hela dagarna. Sen sover jag dåligt. En lindrig insomnia kan man kanske säga. I morse när jag vaknade var jag alldeles kallsvettig och yr av sömnbrist. Det är väl stressen. Jag känner att jag är lite på bristningsgränsen just nu. Jag saknar Christophe jättemycket redan. Och jag längtar till julen!

Nu ska jag dra med mig mina påsar under ögonen till skolan. Jag lär stanna där till ikväll. Vi hörs då. Eller i morgon. På fredag lovar jag i alla fall att ni ska få läsa om en gladare och mer positiv Christine.

Bonne journée à tous!

0 kommentarer

  • Ellinor

    Det är ingen angenäm känsla men det enda man kan göra är att bita ihop och känna hur varje dag som går, är en dag närmare målet. Snart är det jul (och då får du träffa din C igen). Till våren sedan har du din praktik och därefter är du klar! Man får försöka delen i vardagen i delmål.
    Stor kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.