Si mes larmes tombent
Efter att ha sett Finding Neverland och Water for Elefants igår eftermiddag och gråtit mig genom båda filmerna (jag bölar nästan alltid till filmer, oavsett om det är sorgligt eller lyckligt, men just nu känns det som att jag är extra känslig), så tänkte jag att jag skulle se någon sådan där feelgood-film. Så jag hittade The Sisterhood of the Travelling Pants på Netflix som jag inte sett ännu, men grät ju såklart till den med, haha. Nu har jag nog släppt ut alla tårar som fanns kvar, förhoppningsvis. Efter filmen så gick jag och la mig och sov nio timmar. När jag vaknade klockan 08.35 i morse så mådde jag betydligt bättre. Än så länge har jag inte känt av någon ångest idag. Tänk vad en god natts sömn kan göra med ens sinnesstämning? Jag har varit dålig på att gå till gymmet de senaste två veckorna så jag tänkte köra årets första träningspass idag. Jag behöver utsöndra lite endorfiner känner jag. I eftermiddag ska jag träffa min syster. Åh så glad jag är för att hon bor i Malmö!!
Förresten… DET HAR SNÖAT I NATT!! Jag fick en chock när jag öppnade persiennerna och det var alldeles vitt. Jag ska ta med mig kameran ut och fota lite.
Du kanske också gillar
Plötsligt händer det
Julen som kom och nyåret som gick
0 kommentarer
teruko
Hoppas du får behålla den positivare känslan nu! Visst kan det t o m kännas bra med snö, livet blir lite ljusare och renare liksom. (Här i norr har vi idag dessutom -17 och vindstilla och det känns faktiskt betydligt bättre än hur jag minns några få minusgrader och blåst, från slätterna söderut där jag bodde tidigare 😊 Tur man är anpassningsbar!
Christine&OtherSweetStories
Ja jisses! 17 minusgrader känns väldigt kallt. Men luften är ju torrare längre upp i landet. Här är det så fuktigt så 3 plusgrader kan kännas kallare än om det var minusgrader!