C'est la vie

I väntan på våren

Den här tiden på året känns det som att hjärnan går på autopilot och kroppen i sparläge. Är det så för er också? Januari har inte direkt bjudit på många soltimmar heller och det grådaskiga vädret bidrar säkert inte till några större energipåslag. Jag har kommit till en punkt då jag knappt ens orkar bry mig om vad jag klär på mig på morgonen, bara jag slipper frysa. Så brukar det vara från mitten på januari till slutet på mars ungefär, tills intresset för stil sakteliga kommer tillbaka till mitt medvetande. Innan dess är jag fortfarande glad för att matcha halsduken med mössan och klär mig tappert i kjol med ullstrumpbyxor. Sedan tröttnar jag och vill bara ha på mig långkallingar, jeans och tre lager ylle på överkroppen. Så känns det inför det mesta nu när jag tänker efter. Skalar ner och prioriterar det viktigaste för att orka mig genom de mörkaste månaderna. Smörjer in de torra kinderna med fet kräm och får panik om jag glömt mitt läppbalsam hemma för då måste jag gå med svidande läppar hela dagen.

Men vi går mot ljusare och ljusare tider. Rätt som det är, utan att vi ens märkt av det, så är det vår. Då kan jag byta ut den otympliga dunjackan (som inte ens är tillräckligt varm men tacksamt nog värmer en bit ner på låren) mot mockajackan och vinterkängorna mot roligare skor. Jag kan ha läppstift utan att det smular sig av de flagnande läpparna.

På tal om vinterkläder så har jag lyckats tappa bort en ny fin mössa och en av mina favoritkoftor på mindre än en månad. Till och med rekord för mig. Mössan försvann nog när vi var på spa i Båstad och koftan lär vara på någon annan plats vi besökt. Jag måste sluta packa med mig för mycket saker när jag ska resa någonstans. Det är alltid någonting som försvinner på vägen. Jag hoppas att åtminstone koftan dyker upp snart. Sådant borde inte kunna försvinna så lätt.

Den här helgen har verkligen gått i ett sakta och skönt lunk. Långsamma morgnar och lagom mycket aktiviteter. I fredags kom Malcolm förbi, en vän till Mattias som nu också blivit en vän till mig. Det var länge sedan vi hade besök (även det pga januaritrötthet) men satan var trevligt det är att sitta med vänner hemma i soffan och snacka skit en fredagskväll. Vi drack vin och pratade om livets komponenter i flera timmar. Igår kväll hade M och jag bokat bord för att äta ute men det visade sig att ingen av oss var speciellt pepp på det, så vi stannade inne i stället. Ingen idé att forcera någonting bara för sakens skull. Jag gick en promenad med Clara framåt kvällskvisten bara för att få lite motion, och när jag kom hem lagade jag risotto med räkor som vi åt medan vi tittade på Gangs of New York. Den är bra, men lite väl lång.

Idag gick vi upp sent. Gjorde frukost, tog med duntäcket till soffan och såg en till film, Sully. Den var fint feelgood med bra skådespelare. Älskar nästan allt Tom Hanks och Clint Eastwood gör. Det blir oftast bra. Hann även med att träna, vattna blommorna, prata med Erin och dona i sovrummet. Jag är så trött nu att ögonen går i kors. Tänker bädda ner mig under täcket och läsa. Förra måndagen åkte jag in till kontoret men då var ingen i teamet där vilket var ganska tråkigt, så i morgon tänker jag jobba hemifrån.

8

4 kommentarer

  • Daniel

    Älskar att dra på mig tjocka dunjackan, mössa, vantar och ordentliga skor och pulsa ut i snö och minusgrader. För att inte tala om underställs-VM hemma i lägenheten på helgerna när det är -20 ute. Januari har sin charm. 🙂

    • Christine

      Jag fattar det. Här nere är vintern inte alltid så charmig. Mest brun och grå med iskalla vindar. Och fuktig kyla som letar sig in under kläderna. På uppsidan kommer våren tidigare och hösten kommer senare. Tydligen kan man inte få allt 🤷🏼‍♀️

  • Linda

    Håller med dig om att klädinspirationen inte är på topp nu. Jag har oftast samma svarta byxor som man inte behöver stryka och så något tröja till det som man inte heller behöver stryka. Samma jacka, samma halsduk. Är jag på gott humör väljer jag min röda mössa annars blir det min noppriga (men ack så sköna) mörkblå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.