Det regnar idag, vilket passar bra med mitt humör. Jag har stött på ett klassiskt franskt problem som vi utlänningar i den här staden ofta stöter på. Jag är 29 år, har ett fast jobb med en bra inkomst, ändå tvingas jag vara beroende av andra för att komma dit jag vill. Det är så det är uppbyggt i det här landet. Ingen tillit till andra människor och ett beroende av föräldrar, banker och släktingar. Ibland sliter jag mitt hår av frustration. Jag vet att jag är lite kryptisk just nu, men jag är inte redo att dela med mig av anledningen till det ännu.
Nu ska jag gå ut en sväng och hoppas att lite frisk luft hjälper mot irritationen.
Jag har gissat mig till det via fejjan. Kram till dig (jag kanske har en ledtråd till det du söker men har glömt kontaktuppgifterna…ska kolla runt lite…). <3
Vore super. Tack! Kram