Okategoriserade

Frågot & Svar

Så mina vänner, surprise surprise. Jag blev klar med frågeinlägget detta året. Jag går ju liksom efter Timbuktu’s budord och han säger ju “Skjut på det, skjut på det”.
Det var väldigt många av er som frågade samma frågor så vissa har jag inte tagit med utan tagit de som varit en mer större och generell fråga om det. För att ge bästa info möjligast 🙂

Ok nu kör vi då!

PARIS.

Hur mycket kostar det att bo i Paris?

Nu vet inte jag om du menar boende eller i allmänt hur mycket pengar som går åt?
Men okej, jag kör på båda. Boende är svindyrt. London är nog den dyraste staden att bo i Europa, men Paris lär ligga på andraplats. Vi säger om man ska bo t ex i 17:e, som är ganska centralt och fint område. Då får man nog räkna med att betala mellan 700-750 euro(= 7000-7500 kronor) / mån för en liten studio på 25 kvm. Ett chambre de bonne i bra skick på 15 kvm kostar mellan 500-650 euro i månaden. Det finns de som bor i sk colocation, man bor med en eller flera i samma lägenhet. De bor kanske i en lägenhet på 60-80 kvm och betalar 15-20 000 svenska kronor per månad. De har inte samma system som vi och äger man en lägenhet så får man hyra ut den hur länge man vill och till vilket pris som helst. De betalar ingen hyra alls. Även el är mycket dyrare än i Sverige och här betalar man för vatten.

Matbutikerna är som i Sverige, samma priser ungefär om man räknar på det. Sen finns det såklart dyrare och billigare supermarchés. 
Går man ut och äter så beror det ju på var man går. Vad kostar en 3-rätters middag i Sverige nu? Här kan man få en meny med entrée+plat+dessert för 25 euro om man inte går i turistkvarteren. Här finns en bra grej när man ska ut och ta en drink eller två, nämligen Happy Hour. Brukar vara mellan ca 17.00-21.00 och då är drinkarna till halva priset. Brukar stå utanför på en skylt.
Att gå ut på nattklubb kostar mellan 10-20 euro i inträde och ibland får man en drink eller champagnebiljett på köpet. På vissa ställen är det inget inträde alls. Hamnar du på ett dyrt ställe kan du får betala 30 euro för EN drink. Så fråga innan vad det kostar eller flörta in dig hos lämlig karl! 😉

Vad är det bästa med Paris? kan du lägga upp en guide på dina favoritställen?

Det bästa med den här staden det är att man aldrig har tråkigt. Det finns alltid en massa att göra och folk tar tillvara på dagarna och kvällarna mer. Även om man är trött en fredagskväll så åker man inte hem och har fredagsmys utan man går ut och äter eller träffar sina vänner på en bar. Sen är det ju så vackert med och så mycket kulturellt som man kan ta del av.

Jag ska göra en guide, lovar!

Är det svårt att hitta lya i Paris?

Det är svårt att hitta ett billigt boende med bra standard, det är en sak som är säker. Men som svensk har man gott rykte och det är många fransmän som enbart hyr ut till skandinaver för att vi är pålitliga, ärliga och ordentliga. 
Jag har tänkt skriva en liten guide med tips på hur man hittar boende i Paris. Något som är av intresse?

Vad är det bästa med Paris och Frankrike respektive sämsta?

Det bästa är…

all vacker arkitektur, att man kan köpa billigt vin(var som helst och när som helst!) och billig ost, att höra franska överallt, det gammelmodiga och pittoreska som t ex boulangerier, fruktstånd, fromagerier etc, man kan gå ut på nattklubb utan att betala ett öre, man tar allt lite som det kommer – planerar inte 2 veckor i förväg, franska killarna som är otroligt generösa, spontana, påhittiga och duktiga på att få kvinnan att känna sig speciell och vacker. Det gillar vi tjejer väl? Tycker inte svenska killar ens kommer i närheten där.
Sen gillar jag att man verkligen sitter ner och njuter och umgås vid matbordet. Man äter länge och det är alltid både förrätt och efterrätt. Det är mysigt tycker jag.

Sämsta är…

att det är så dyrt att bo här, bristen på turistsnåla delar inne i stan, det faktum att det INTE går att gå på stan på lördagar, att vissa fransyskor är lite arroganta och kyliga, att bankerna bara försöker lura en på pengar, att byråkratin ligger 10 år efter Sverige i utvecklingen vad gäller modernisering och effektivitet, att ALLA Ikea-varuhus ligger flera mil utanför stan så man aldrig kan åka dit och köpa svensk hushållsost och Delicato-bollar, bristen på serviceinrikting, segheten i kassorna i butiker och mataffärer(det tar HUNDRA ÅR, j’en ai marre!)

Är det franska livet lika bra i Paris som i de mindre städerna?

Eftersom att jag inte bott i någon mindre stad så kan jag inte svara på hur det är att bo där. Någon som bor i en annan stad i Frankrike som kan svara på den frågan?

Orkar du göra en liten guide på bästa secondhand butikerna i paris? och även tipsa om något fint inte för dyrt boutique hotel i paris?

Secondhand är inte riktigt min grej men jag kan göra det utifrån den kunskap jag har. Ska försöka skriva något litet 🙂 Hmm, boutique-hotel vet jag inte ens vad det är, haha! Nog bättre att googla det 😉


Bor det många svenskar i Paris?


Tydligen bor det 12 000 svenskar i Paris. Jag ser och hör ganska ofta andra svenskar faktiskt. Både turister och bosatta. Jag brukar tänka ibland när jag ser någon som ser svensk ut att “hon/han är svensk”. Så går jag förbi och de pratar svenska, haha. Easy to spot med andra ord. 

SPRÅKET.

Har du läst franska innan, om du har det: Vad skulle du säga är den huvudsakliga skillnaden mellan “skolfranska” och franska i praktiken?

Jag läste först franska i högstadiet. Såklart lärde jag mig knappt någonting, jag kunde väl merci och bonjour efter det. Sen var jag på lite resor med mamma(hon gick Franska skolan i Stockholm och pratar det flytande) till Frankrike och Paris och drygade väl ut det med några fraser. Sen läste jag en termin på komvux våren 2005, alltså 5 år sedan, och det är allt.
Den största skillnaden är väl att när man läser franska i Sverige så har man viss hjälp av böcker på franska&svenska. Vilket hjälper att förstå hur man översätter och vad det betyder. Den hjälpen får man inte här och man får lista ut alla regler och undantag(det finns en hel del av dem i franska språket) på egen hand.
Men att läsa franska i Sverige och att komma hit och använda sig av den blir som att kunna åka skidor och sen försöka lära sig åka snowboard på en timme. Man tror att det kommer bli lätt för att det är något liknande, men när det kommer till kritan så är det helt annorlunda. Det finns så många uttryck, ordspråk och slanguttryck och det är sådant man lär sig genom att prata med fransmän.

Hur var det för dig med språket i början? Kommer det bara eftersom som alla säger eller tar det lång tid att komma in i det?

I början kunde jag inte prata. Jag kunde säga vad jag hette, var jag kom ifrån och vanliga ord men jag pratade mest engelska i början. Jag fattade ingenting och kände mig helt lost. Det var skitjobbigt! Jag läste inte franska mellan maj-okt alltså lärde jag mig genom att bara prata franska i början.
Det tog mig nog hela sommaren innan jag kände mig bekväm med att PRATA franska på riktigt, och i augusti-september började jag förstå det mesta folk sa. Men det tar tid och franska är skitsvårt. Men när man förstår hur det funkar så är det inte lika svårt längre!

Jag tycker det funkar bra nu, jag förstår vad folk säger och jag kan göra mig förstådd. Ibland är det jobbigt och svårt att hänga med i konversationer. T ex när man är med en stor grupp människor och alla pratar snabbt och i mun på varandra. Men pratar jag med 3-4 personer så kan jag disskutera och förstår vad som sägs.

Är det svårt att göra sig förstådd och förstå fransmännen?

Kan du prata lite franska så förstår de oftast. Jag gör ju säkert 4 fel per mening men alla förstår vad jag pratar om. Min pojkvän t ex pratar väldigt snabbt. Pratar han med en fransman eller fransyska så hänger jag ibland inte med i vad han säger, haha! Rent genrellt så pratar de snabbt. Men allt beror ju på hur pass bra ens franska nivå är.
Och för övrigt så kommer jag aldrig förstå mig på fransmännen, de är märkliga varelser! 😉

Dina bästa tips för att lära sig franska? Gärna mer detaljerade än “umgås med fransmän” hehe

– Titta på TV
– Lyssna på radio
– Läsa modetidningar(är ju betydligt billigare här) och slå upp alla ord man inte förstår. En bra grej kan vara att läsa en intressant artikel eller en intervju med någon man tycker om och stryka under alla ord man inte kan, sen slå upp dem och läsa artikeln igen. Då blir det lite av en utmaning att ta reda på vad som står i texten.
– Försök att inte bara umgås med svenskar och hamna inte i “engelska-fällan”. Att du börjar prata engelska med fransmän för att han/hon ändå kan det och du inte kan franska så bra. Sen kan man inte skifta över för att det känns märkligt. Går man t ex på Sorbonne så blir det lätt att man bara umgås med klasskompisar, och de är ju inte franska.
– Har du en kompis från ett annat land som pratar engelska men bra franska? Prata inte engelska med varandra bara för att det är enklast!
När jag träffade min vän Iryna så kunde jag knappt någon franska men hon kan inte prata engelska så vi var tvungna att försöka kommunicera på franska. Det gick ju verkligen inte bra, haha! Men det var ett bra sätt för mig att lära mig 🙂 Min vän Precious är amerikanska men vi pratar ändå franska med varandra. Sen är det såklart skönt att man KAN ta till med engelska uttryck och ord ibland, men att i huvudsak prata franska.
– Och tyvärr måste jag säga, ja att umgås med fransmän hjälper. De kan alla uttryck, verb-böjningar och slang. Se till att umgås med folk som rättar dig när du säger fel! T ex om ordet är maskulint eller feminint.
– Om du ska åka som au pair, ta INTE en helsvensk familj. Ska du passa ungen hela dagarna så lär du dig ingen franska och dessutom får du inte träna på franska med föräldrarna heller.

OM MIG.

Berätta hela din historia lite kort, vart är du ifrån, varför hur Frankrike osv osv 🙂

Jag är född och uppvuxen i Malmö men båda mina föräldrar kommer från Stockholm. Jag åkte till Stockholm och vårt lantställe på Väddö, minst 2 gånger per år från jag var bebis tills 22 års ålder och har vänner och släkt där uppe och pratar inte skånska, så jag känner mig inte så speciellt skånsk. Men mitt hjärta är i Malmö, det är min stad no 1 🙂
Jag flyttade hemifrån när jag var 19 vilket är för nästan 7 år sedan. Jag har två syskon och mina föräldrar är skilda sedan jag var 14 år. Nu har jag en bonusmamma som jag tycker mycket om. Hon och min pappa bor i norra Skåne i Vittsjö aka Samhället som gud glömde.

Varför det blev just Frankrike har med att göra att min mamma pratar flytande franska och att jag varit här med henne flera gånger. Varje gång så blev jag så fascinerad av hur fint, vackert och spännande det verkade vara.
Min mamma är väldigt “osvensk” och hade hon gått runt och pratat bara franska så hade nog inte folk tippat på att hon var svensk. Hon skäms inte någonstans vilket både är något jag starkt ogillar och beundrar. Hur som helst så är hon väldigt öppen och odömande vilket är egenskaper jag nog tagit efter.
Sen kom min längtan efter något mer, Sverige var för litet och jag kände mig inte hemma med att bara nöja mig med livet som det var. Jag är smått allergisk mot människor som är “för svenska” och klarar inte av hela den här “jantelagsgrejen”.
Intresset för språket och kulturen växte och jag ville bo utomlands, och då kändes Frankrike som det naturligaste valet. Men jag hade inte ekonomi för att spara ihop till det direkt och sen träffade jag mitt ex. Han hade inte samma intresse för att resa som jag och jag trodde att jag var tvungen att stanna i Sverige för att det skulle funka. När det tog slut bestämde jag mig för att ta tag i min dröm. Inte en dag för tidigt!

Vad saknar du mest från Sverige?

Såklart saknar jag min familj och mina bästa vänner mest. Jag saknar min lägenhet riktigt mycket med. Efter ett år här tycker jag att mina 36 kvm är riktigt stort! Den svenska moderniteten och standarden saknar jag. Vi ligger 10 år längre fram i utvecklingen kan jag ju lugnt säga. Ni ska se deras körkort, det är en bit papper typ! Jag saknar att kunna uttrycka mig som jag vill, prata utan att anstänga mig på att böja verben rätt eller hitta rätt ord.
Jag saknar att kunna gå på stan en lördag utan att knuffas, trängas och svära över alla miljoner turister och lördagsshoppare. Mysiga caféer med soffor och krypa upp i. Tacos och film-kvällar med min kusin och syster. Min frys(kan inte köpa hem glass!). Ett riktigt kök att laga mat i.
Sen saknar jag grejer i matväg som 1 liters yogurt som inte har typ 20 % fetthalt, blodpudding, Herrgårdsost, lantchips, Marabou Daim(!), korv stroganoff, fullkornsbröd…

Vad heter din kille? Hur träffades ni? hur blir det när du flyttar till Sverige??

Christophe heter han. Haha, Christine och Christophe!
Vi träffades på en bar i mitten på februari. Våra blickar möttes och vi började snacka med varandra. Minns inte om vad men att han dissade min sjal för en gardin 😛 Jag var sjukt trött för det var en fredag efter jobbet och jag var där med några vänner som blev skitpackade och jobbiga, haha. Så jag ville bara hem och sova. Men jag gav honom mitt nummer och sa att han skulle ringa mig. Han hörde av sig ganska snabbt och så bjöd han mig på middag och sen har allt gått väldigt snabbt. Men på ett bra sätt, det är mysigt att känna så som jag känner.

Vi får se vad som händer sen. Jag har ganska många läsare nu och jag vill helst ha lite saker privat och utanför bloggen. Vår relation angår bara oss, inte alla andra. Ni lär märka vad som händer 😉


Har du flyttat dit premanent eller för tillfälliga skäl? 

Jag kommer inte bo i Paris hela mitt liv, det är en sak som är säker. Men just nu vet jag inte om jag vill bo i lilla Malmö längre. Tiden får utvisa om jag flyttar tillbaka till Sverige helt eller om jag kommer tillbaka.

Vad far du for reaktioner pa att du ar 25 ar gammal och inte har ett “riktigt” jobb och en utbildning ? I Frankrike ar det ju fruktansvart viktigt att inte ha nagra forlorade ar innan man kommit in pa en grande ecole, och man ska helst ha en mastersexamen vid 23 ars alder (och hunnit med nagra riktigt bra internships !)… xx

Det här är en riktigt bra frâga. Jag gissar att du själv bor i Frankrike? 🙂 
I Frankrike är det, precis som Sophie skriver, väldigt viktigt med en utbildning direkt efter lycée(gymnasiet). Vissa skolor tar inte ens in elever som är äldre än 23 âr.
Föräldrarna betalar för dem frân att de börjar plugga pâ universitet och sen gâr de direkt ut i arbetslivet utan livserfarenhet och kunskap om hur resten av världen fungerar. Det är tufft i skolan och de pressas hârt. De flesta kan inte jobba extra pâ helger och de fâr ibland stänga in sig under flera veckor och inte göra annat än plugga, plugga, plugga. Kommer man inte in pâ de bästa skolorna sâ räknas man inte lika högt. Väljer man att strunta i sin masters sâ är det väldigt annorlunda och fel. De har till och med prov där de tävlar mot varandra. Helt sjukt tycker jag!

Jag får såklart alltid den frågan när jag träffar nya fransmän. “Vad är du utbildad till i Sverige?”. Då förklarar jag hur det fungerar i Sverige och att jag inte har börjat plugga ännu för att jag har möjligheten att plugga när jag vill och dessutom får pengar från regeringen. Här får man INGA pengar för att studera. De flesta jag träffar tycker att det svenska systemet är bättre. Vissa ser man på dem att de tycker det är märkligt, men det orkar jag inte bry mig om. Det är otroligt många här som inte trivs med sitt jobb och utbildning, just för att de inte hade flera år att fundera.
Även om jag nu känner att jag är trött pâ att leva “lâtsasliv” och helst vill ha ett normalt jobb, sâ ângrar jag aldrig att jag âkte. Jag ska jobba tills jag blir 65 år och om detta är det enda året i mitt liv då jag kan få njuta av livet och jobba lite mindre så so be it. Jag vet ju att jag har mål och drömmar. Det är det viktigaste tycker jag.
Vi är ju faktiskt väldigt priviligerade i Sverige. Man kan plugga när man vill utan press. Jag har inte vetat innan vad jag vill göra med mitt liv och jag är glad att jag väntade för annars hade jag kanske suttit där med 150 000 kr i studieskulder och varit missnöjd. Det gäller ju att tänka lite framtidssmart med. Vilka yrken är framtidsyrkena och är det lönt att utbilda sig till journalist om det redan är ett överskott av dem? Sen får man väga det med vad man verkligen är intresserad av såklart.

Pluggar du där eller du jobbar?

Jag pluggade franska i höstas men det var fö dyrt för de timmarna man fick så jag bestämde mig för att inte gå vidare nu på våren. Nu jobbar jag som barnflicka åt en svensk-fransk 3,5 årig pojke, som är väldigt snäll och söt, och söker nu sommarjobb både här och i Sverige.
Jag har även jobbat som värdinna och gett engelsklektioner innan. Samt jobbat för en kanadensisk kvinna och lagat middag.

Hur kommer det sig att du hamnade i Paris?

Paris är Paris. Det är min stad som jag alltid älskat och tyckt var spännande. Jag gillar Provence och rivieran med men ville till en stor stad där jag kunde få allting i ett.

Har för mig att jag läste att du var au pair va?

När jag flyttade till Paris så var det för att jobba som au pair. Till en början ville jag bara plugga franska, lära mig språket och liksom njuta. Men med en inte så stor budget och oro inför att stå sen med studieskulder på 100 000 kronor utan att veta vad det skulle ge i slutändan, så bestämde jag mig för en “lätta” vägen. Vilket visade sig vara den svåra vägen, haha! Men att vara skyldig pengar till pappa och att tvingas betala 500 spänn till csn för 6 månaders “party and fun” i Paris är två olika saker.
Att åka som au pair kan nog vara en riktigt rolig grej och ett bra sätt att lära sig språket men hamnar man i fel familj och inte vågar stå upp för sig själv och visa vad man är värd så är det lätt att man blir unyttjad. Jag tror att jag var lite för gammal för att vara au pair, och hade nog lite för mycket livserfarenhet och skinn på näsan 😉

ÖVRIGT.

Är det någon skillnad beroende på om man är i Paris eller i en mindre stad?

Det är det definitivt. I de mindre städerna är det mer gemytligt och människor är mer trevliga och sådär typiskt franska som vi svenskar har en bild av. Det är mer stressigt i Paris med, såklart. Bor du i en mindre stad så man det vara så att ALLT verkligen är stängt en söndag. Något som jag hade blivit galen på!

Jag minns inte om du är au-pair eller inte, men om du är det, har du några bra tips på hur man går tillväga för att hitta familjer?

Jag var au pair i våras och under ett par månader i somras, men inte nu. Du kan söka på au pair sidor på internet samt kolla på t ex ams.se. Men Tänk över noga om det verkligen är det du vill göra, för det är inte alltid “roligt”. Många utnyttjar sina au pairer här och det är lätt att man hamnar fel. Ta reda på så mycket du kan och skriv upp en lista på det du tycker är viktigast. Hur mycket ledig tid har jag? Är mitt rum avskilt? Vad får jag betalt och får jag extra betalt om jag jobbar mer timmar än som står i kontraktet? Hur många barnvaktskvällar? Ska du jobba 25 timmar / vecka så kan de inte kräva att du ska jobba 35 timmar / vecka. Om det finns möjlighet, försök träffa familjen innan ni bestämmer er.

Är det lätt att få kontakt med fransmännen? (typ som vänner)

Man får vara öppen och ta kontakt själv. Bästa sättet är om man blir vän med en fransman/fransyska och sen kommer in i gänget. Många unga fransmän umgås i samma gäng från lågstadiet upp till vuxen ålder, och det är inte lätt att komma in ny i gänget. Men i Paris kan man inte vara blyg, då får man inga vänner. Man får haffa nummer och fråga rakt ut om personen vill ta en fika eller ett glas vin! Typ ragga vänner 😉

Har du några bra tips på om man känner för att ge sig iväg? Är det bästa att åka dit för studier eller är det lätt att få jobb?

Om det är av intresse kan jag skriva ett separat inlägg med tips på boende, studier och jobb i Paris?
För övrigt så vill du göra något, vänta inte för länge! Det gjorde tyvärr jag.
Och spara, spara, spara och köp sen en biljett och chansa. Våga åka ensam, det är det modigaste man kan göra. Visst är det skönt att ha någon med sig men åker man ensam så tvingas man klara sig på egen hand och lära känna människor. När jag kom till Paris kände jag ingen. Eller jag kände min mammas väninna och hennes två barn som är ett par år yngre än jag, men jag hade inga andra kontakter här.

Vill man studera så är ju det bästa att försöka få ett stipendium och utbytesprogram. Eller om man pluggar en KY-utbildning t ex och göra sin praktik här. Vill du åka för att läsa på Sorbonne får du ta studielån och då ska du ju fråga dig själv, vad kan jag använda det här till sen? Man lär sig inte flytande franska på 4 månader(det är så lång terminen är, man börjar senare än i Sverige) och även om det är en merit så är det dyrt i Paris och det är mycket pengar bara för att plugga franska. Men tycker man att det är värt det så ska man köra på det!
Jobb kan du alltid få som svensk. Vi svenskar har gott rykte om oss att vara ordentliga, lojala och trevliga. Är du trevlig, söt, glad och positiv så kan du få jobb var som helst utan att prata så bra franska! Franska baskunskaper är ett plus men är du envis och bestämd så är det inte svårt att få jobb på caféer och restauranger. Men akta er för man kan få SMIC om man skriver på fel kontrakt. Vilket betyder minimumlön. Just nu 1000 euro i månaden efter skatt. Vilket motsvarar ungefär 7 euro i timmen. Ta reda på timlönen innan du skriver på något!
Sen finns det alltid barnvaktsjobb.

Det blev väääldigt långt det här, haha! Orkade ni läsa igenom allt? Jag älskar ju att skriva så jag skenar gärna iväg under tiden men samtidigt så har ni nu fått en massa info om Paris och hur det är att bo här.
Hoppas ni blev nöjda med svaren! Om ni har övriga frågor så får ni gärna maila till
christinesblogg@hotmail.com så svarar jag så fort jag kan.

Jag ska knåpa ihop en liten guide med tips på mina favoritställen med senare i veckan!

0

0 kommentarer

  • FUN & FEARLESS IN BARCELONA - Livet vid Medelh

    Jätteintressant att läsa 😃 Känner igen mycket.. liknar Spanien ganska mkt =) iaf lägenhetspriserna.. haha

  • Robin

    Men det ser ut som att det blir en tripp snart! Jag måste ändå hitta på något att göra under juli månad, så kan jag bara få allting att klaffa (väntar bekräftelse på lägenheten jag bokat) kommer både jag och Andreas spendera hela juli månad i Paris! Hoppas du blir kvar där då!

  • Victoria

    Åh, jag älskar frankrike! Jag var själv i Paris & Arras för 1 vecka sen. (Utbyte) ^^ <3 Vi var dock bara i Paris i 10h innan vi åkte hem. Vi hittade heller inga bra & billiga butiker. (HMen vi hittade väskor och skor för +14000 HAHA)

  • Ellinor

    Så mycket tid och energi du lagt ner, men så roligt att läsa sedan 😊
    Får alltid en massa härliga tips och inspiration från dig 😊
    Kram

    PS! Det får bli en brunch i Paris i höst, eller vad säger du?

  • mikaela

    wooh! bra guide där 😊 funderar på att flytta till paris nästa vår men kan ingen franska alls, inte ens på högstadienivå, men det kanske finns hopp ändå? kostar all franskundervisning i Frankrike jättemycket?

  • baby rozi

    Åhh känner igen mig såå mycket i det här…
    Påmminns ständigt om tiden jag bodde i Barcelona, det går inte en dag utan att jag tänker på att åka tillbaka… och så har det varit sedan jag kom hem, kanske inte var färdig…
    Men som du sa så har jag aldrig tagit tag i det och bara dragit. rädslan för ensamheten, studier – på väg till univeristet stoppar mig…… men å andra sidan är jag nog inte beredd på vad vår stora värld har att vänta mig, än….. vill egentligen resa mer…. men är man någonsin beredd? ska jag släppa studierna, livet här och bara dra?

  • Malin

    Samtidigt som jag flyttade till London sa flyttade en kompis till Paris och jag minns hur otroligt glad jag var att jag i alla fall hade spraket gratis (vi gick pa engelsk skola tillsammans innan vi flyttade). Det maste gora saker a ting sa mycket mer trottsamt och stressigt att behova kampa med spraket ocksa.

  • amanda/bergström

    Jag älskar frankrike, enda sen jag var typ 4 (är 11 nu) så har jag beundrat frankrike hur mycket som helst! på fredag bilar jag ner till paris, det ska bli en upplevelse 😊 är det något mer än louvren och eifeltornet och triumfbågen du kan tipsa om? 😃

  • KiZnic - En blogg fylld med snygga budget outfits

    ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
    Vad kul med lite info. lärde mig massa !

    Ps. kolla in i min blogg som är fylld med snygga outfits och annat!

    ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

  • Cecilia

    Väldigt intressant läsning, tack! Jag bor själv på Irland sedan 6 år tillbaka och jag känner igen mig i mycket av det du skriver, bla. att de ligger ca 10 år efter i standarden, att boendet är dyrt etc. Jag och min pojkvän bor i Galway, som ligger på västkusten och betalar 7000kr i månaden för en tvåa som inte precis är av svensk standard 😉. Håller även med om att det är bra att åka själv utan andra svenskar. Jag flyttarde veckan efter gymnasiet för att vara hos min irländska pojkvän och börja på konsthögskola. Jag umgicks inte med några svenskar (är inte så jättemånga här och jag har aldrig haft något intresse för att leta upp de som finns) och då blir man ju såklart mycket bättre på språket än om man skiftar mellan svenska och engelska hela tiden. Nu för tiden tror folk att jag är irländare eftersom jag fått deras dialekt 😉 Man måste dock precis som du säger vara beredd på att saker och ting är annorlunda och mer komplicerade än i Sverige, att standarden varierar och att språket har många uttryck och ord som man aldrig fått lära sig i skolan. Men, det är helt klart värt att bo utomlands ett tag för att lära sig mer om världen, bli säkrare som person och få uppleva nya grejer. Paris har jag aldrig varit i men vill gärna åka 😊

  • Parole - den personliga bloggen om The Sims

    Skit bra inlägg!! Jag har lite vänner i Paris från min au pair tid på Irland, som jag har vart och hälsat på två gånger!! Jag älskar Paris och funderar på att ta en franska kurs här i sverige ett år så att jag kanske kan sommarjobba i Paris nästa sommar!!

  • nina

    Jag ska till Paris för första gången i mitt 27åriga liv i september så det har varit intressant att läsa både frågorna å dina svar.
    Jag är iallafall en läsare som hade uppskatat om du knåpar ihop nån caféguide eller shoppingguide eller vad som helst!
    Kram

  • Jennifer :)

    Riktigt kul att läsa det du skrivit om Paris! Har själv en stor plats för Paris i mitt hjärta, så det här var riktigt intressant! 😊 Tack!

  • Tess

    Oj, jag hade ingen aning om att det var så med utbildning i Frankrike. Här verkar man kunna plugga hur länge som helst. Lite tur för mig som bara kan plugga halvtid. Är nu snart 30 år och har väl runt 2 år kvar på utbildningen jag går :-S

  • Sofie G

    Tack så mycket för ett bra inlägg!
    Har alltid velat flytta till Frankrike, får se om jag hamnar där snart 😊 Det är planen iallafall.

  • Sofie G

    Föresten, Hur är det med engelskan där nere? Är dom så dåliga på det som man hör eller kan man prata engelska med varandra?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *