C'est la vie

Exhausted and a little bit sick

Hej på er, och glad Valborg! Är ni ute och fryser vid en majbrasa ikväll? Det är i alla fall inte jag kan jag tala om. Jag har känt mig väldigt trött i ett par dagar och igår efter att ha tillbringat hela eftermiddagen hos mamma tillsammans med min bror och mina små brorsbarn var jag totalt orkeslös och slut på energi när jag kom hem. Jag såg på Jay-Zs intervju med David Letterman (kolla in intervjuserien ”My next guest needs no introduction” på Netflix!) och somnade sedan vid halv tolv. Idag vaknade jag halv nio och kände mig för trött för att göra någonting annat än titta på film. Efter lunchen fick jag akut ont i magen och trodde första att det var mensvärk, men det var det icke. Antagligen har jag fått i mig någonting som var dåligt för sedan satt jag på toaletten ett tag.

Louise är tillbaka efter ett bröllop i Italien så vi pratade om att ses men efter min lilla cleansing insåg jag att vi nog fick ta en raincheck. I stället la jag mig och sov i tre timmar och när jag vaknade gick jag ut i regnet och promenerade bort till Willy’s för att handla lite mat. Jag tänkte att jag trots allt borde komma ut och få lite frisk luft. Det finns inte så mycket av den varan här i mitt inplastade fängelse.

Helt ärligt så har det varit skönt att ha en hel dag för mig själv utan några planer. Det var nog precis vad jag behövde. Igår märkte jag hur seg i huvudet jag var. Jag måste anstränga mig för att koncentrera mig på vad jag ska säga och vad andra säger. Ibland undrar jag om min hjärna har skadats på något vis efter att jag blev utbränd (hatar det ordet men vet inte vad jag ska kalla det). Vissa gånger är det som att den bara stängs av. Jag tappar all kapacitet att lyssna eller prata och min energinivå sjunker till lägsta nivå, vilket gör att jag ibland känner mig lite dum. Både för att jag är rädd för att andra ska tycka att jag stjäl deras energi, och för att jag inte riktigt vet hur jag ska förklara mitt ”state of mind”. Samtidigt måste jag ju få vara trött, och vila utan att få dåligt samvete för det. Det är en ständigt inre resa känns det som. Särskilt det där att tillåta mig själv att må dåligt ibland utan att bli orolig för att det ska leda till en ny depression.

Anyway. Med andra ord så kör jag en lugn valborgsmässoafton på egen hand. Jag gjorde pasta till middag och nu tänkte jag göra en kopp te och se på ännu en film.

Jag hoppas att du som läser har det bra oavsett hur kvällen tillbringas <3

//Today is a national holiday in Sweden, called Valborgsmässoafton. A lot of young people are out partying while the older crowd watch bonfires. I am really tired and my stomach seem to have responded to something I ate, so I’m inside today resting to hopefully build some energy for tomorrow. The former ”fatigue symdrome”, or burn-out that led to a severe depression last year has been reminding me lately that I need to listen to my body and mind more. So I’m trying to do that without feeling guilty. Today I’ve been sleeping and watching a movie, but I also took a walk to the grocery store to get some food. I’m living in a plastic prison with the renovation of the facade so I figured that I probably needed to breath some fresh air as well.

I think I’ll make some tea and watch another movie before going to bed. Hopefully I can fall asleep at at decent hour tonight despite the three hours I slept this afternoon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.