Paris,  Travels

Bien arrivée

God förmiddag från Boulogne-Billancourt, strax väster om Paris. Jag vaknade 07.30 när när övriga personer i hushållet började göra sig redo för att gå till jobbet och dagmamma. Jag bor hos mina vänner Naomi och Charles, samt deras bedårande dotter Léah. En charmig 2-åring med mörkt lockigt hår och klarblå ögon som mötte mig i dörren när jag äntligen kom fram igår eftermiddag. Det var kärlek vid första ögonkastet mellan henne och mig. Så fort jag gick på toaletten så frågade hon ”Dov’è Kistin?”. Det pratas nämligen italienska här hemma eftersom att Naomi är italienska (och israelisk judinna) och Charles – som egentligen är fransman – är uppvuxen i Italien. Ni som hängt med länge minns kanske bröllopet jag var på i Genova för några somrar sedan? Ja det var deras bröllop. De träffades där men flyttade sedan till Paris och det var här jag och Naomi lärde känna varandra vintern 2012/2013. Det är alltid som igår när vi ses. Vi bara plockar upp där vi slutade som om jag fortfarande bodde här. Ibland känns det som att vi känt varandra i 15 år när det egentligen ”bara” är 6 år.

Oss tre emellan pratar vi franska (vilket på sätt och vi är otippat med tanke på att varken hon eller jag har franska som modersmål, men det har liksom blivit så), men jag plockar upp lite italienska kunskaper titt som tätt när de andra pratar med varandra. Dessutom är språken på många sätt lika så jag förstår en hel del. Det får mig att ännu en gång påminnas om hur gärna jag vill lära mig prata italienska så att jag faktiskt kan konversera med italienare. Det är ett så vackert språk.

Spåren av mina år i Paris syns här hemma hos mina vänner. Plantan på bilden ovan stod i min och mitt ex lägenhet på rue Sauffroy i 17:e då det begav sig. Den fick jag i födelsedagspresent när jag fyllde 28 år och när jag flyttade hem tills Sverige så gav jag den till Naomi. Efter fyra år lever och frodas den ännu. Samma med brickan med kopparna på bilden till höger. Den var också min, och i bäddsoffan ligger mina gamla lakan. Det är lite fint faktiskt och perfekt att de togs hand om av en kär vän snarare än hamnade i soporna.

Det är väldigt parisiskt allting. Takåsarna med de smala skorstenarna som sticker upp, små fönster högst upp på sjätte våningen och balkongerna i svart smide. Stukaturer i taken, kalla 100 år gamla parkettgolv och ljudet av gasbehållaren som värmer upp vattnet. Det går inte annat än älska det.

Kvällen igår tillbringades i det lugna här hemma. Vi pratade om sådant vi hade att ta igen och lekte med Léah. Jag hade köpt presenter till henne som blev väldigt uppskattade. Vi åt även en sedvanligt fransk goûter, vilket är ungefär detsamma som en söt eftermiddagsfika och oftast intas mellan klockan tre och fem. Naomi hade gjort en supergod morotskaka som vi åt tillsammans med hemmagjort mynta-te. Middagen åt vi halv åtta, vilket inte helt oväntat var pasta al dente med färsk pesto och parmesan som importerats från Genova. För att inte glömma det röda vinet och fyra olika ostar efteråt. Vid halv nio la sig den lilla och sov, varpå Naomi och jag la oss i varsin soffa och tittade på Polisskolan. En perfekt första eftermiddag och kväll i Paris måste jag säga.

Boulogne är alltså en förort till Paris så det tar en stund att ta sig in till le city centre. Jag ska träffa en kompis för lunch klockan 12 så med andra ord måste jag snart bege mig härifrån. Jag tänkte ta bussen in för det är trevligare än metron när det finns tid till det, men så kom jag på att jag måste ladda på min metrokort. Om jag hinner tar jag bussen annars får det bli metron. Jag hinner hursomhelst inte sitta här med och nu har nagellacket torkat så jag ska klä på mig varmt och sticka iväg.

Bon journée mes amis et à tout à l’heure!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.