Paris

Äkta kärlek


Jardin des Tuileries


Från C’s fönster


St Philippe de Roule

Nu är det 11 dagar kvar. Jag börjar längta ordentligt nu. Inte bara till Christophe, utan också till Paris. Staden som var min hemstad i äver ett år. Där jag kände mig som hemma under så lång tid. Alla minnen som allting ger. Som en annan bloggare skrev: För er är det bara bilder men för mig är alla foton minnen.
Känslor. Nostalgi. Människor. Händelser.

Snart är jag där igen. I staden som åter igen ger mig pirr i magen när jag tänker på hur vacker den är. Spänningen. Kanske behövdes det lite distans för att jag skulle uppskatta den igen? Det tog inte lång tid i alla fall.

Det måste vara äkta kärlek.

0

0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *