C'est la vie

Recap



I parken här i Drancy har de djur. Vi tittade lite på fåren och getterna… och bebisfåret(=lammet). 😉

Jag har hjälpt till med Louise ändå idag. Vi var i parken på förmiddagen, sen har jag hjälpt till att byta blöja, läsa för henne och efter hon sovit middag så gick vi en sväng och handlade jordgubbar och juice. Köpte även cigaretter till Helene. Hon är ju halvt invalid pga de brutna tårna så jag tycker ju faktiskt lite synd om henne. Louise ska ju inte heller tvingas sitta inne pga allting. Jag bryr mig ju faktiskt om lilltjejen. 🙂

Och eftersom de säger att jag kan bo här tills jag hittar något annat och får mat och så ändå, så känner jag en skyldighet att hjälpa dem. Iafl lite. De har nog lite dåligt samvete, känns som det. Men det borde de faktiskt ha. Jag tog ju också en risk med detta! Och jag sitter ju på pottkanten nu.

Helene sa idag "Tack för att du tar med Louise, jag uppskattar det. Antar att du hatar mig nu". Men livet är för kort för sådant! Och man kan inte hata någon man aldrig älskat, heter det ju. Tror att det stämmer. Eller ja okej, jag hatar alla nazister under första och andra världskriget, haha. Men annars så stämmer det nog. 🙂 Det är ju inte så att jag tycker illa om dem… bara att jag är besviken och ledsen.
Fast det känns ändå konstigt för idag har det varit bra. Vi har kommit bra överens och pratar ju med varandra. Jag förstår inte riktigt dem och hur de tänker. Men men, det ska ju kännas helt 100 för alla parter såklart.
Och jag känner också att det är vissa grejer som inte passar mig. Antar att de känner likadant.

Jag hoppas detta löser sig snart. Mina pengar börjar sina också och jag måste köpa metrobiljetter och sånt skit.
Åååååååh!!!

0

0 kommentarer

  • Kali

    How sad that the family is letting you down, they should give you a chance to show what you can do before they decide that you dont fit the bill. Is the mum Swedish? Hope you'll find another place where you'll be happy, but I find i rather strange that they wanted to take yoyu in and then change their mind, it is not how an aupair should be treated!
    Keep your head up and good luck!

  • Christine

    Kali: Yes, the mom is swedish, but very french in her way of living and thinking. I know, it's very wierd. But I just can't be bitter and think about it all the time. And if they have made up their mind, then what can I do?
    Thank you for your words and kindness. 😊

    / Christine

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *