C'est la vie

Inte som alla andra familjer

 

Igår kom jag och mamma hem till syster och Henry på middag. Julia bjöd på en god svamprisotto och blåbärspaj till efterrätt. Som vanligt en kväll med mycket skratt och intressanta diskussioner när familjen samlas. Ibland undrar jag hur en utomstående skulle reagera om de kom på middag hos oss. Det skämtas högt och lågt, meningar avbryts, diskuteras politiskt inkorrekta ämnen och ibland får vi ett skrattanfall för att någon säger någonting så roligt att vi bara inte kan hålla det inne. Ungefär som en fransk middag. Det roliga är att Henry liksom passar in där. Kanske för att han är brittisk och inte är rädd för att skämta med oss? 

 

Mamma är så osvensk (pratar med främlingar på bussen, är inte rädd för att gå fram till folk i butiker för att berätta att personen passar i tröjan som den provar, äter middag efter kl 21, är tjenis med alla grannar, struntar i alla svenska sociala koder som exempelvis att diskutera känsliga politiska ämnen och säger vad hon tycker etc.) som man kan bli och det har nog smittat av sig på mig och syrran. Även om vi inte tagit över alla karaktärsdrag från henne så är vi nog lika henne.

 

Efter att ha bott i Frankrike så är jag inte rädd för att det ska bli en ”obekväm” stämning runt bordet när någon tycker någonting som är avvikande från vad alla andra tycker eller som skiljer sig från normen. Ni vet, diskussion om meningsskiljaktigheter. Det merparten av alla svenskar verkar vara livrädda för. Nu sitter inte vi och gapar på varandra som fransmännen gör, men vi viker inte för diskussioner. Det är dessutom oftast bättre att diskutera och säga vad man tycker än att prata bakom ryggen på andra eller gå och sura i flera veckor. Tycker jag i alla fall.

 

 

0

0 kommentarer

  • Emelie - Lever drömmen i Paris!

    Haha, ja, det där är dock så olika från familj till familj, tror jag. Sedan är nog sällan svenskar likadana på bussen som hemma vid matbordet – jag har fått uppfattningen att det är mer "utåt" svenskar är tillbakadragna, eftersom de är rädda att göra bort sig. Sedan har jag lite samma gapiga attityd hos min farmor och farfar runt matbordet, medan när jag bodde hemma inte alls förmådde mig åsamka samma attityd. sv: Nej, jag har inte besökt Institut Suédois! Är det värt att se? Vad gör jag där, för övrigt? 😉

  • teruko

    Känner igen mig i mycket i din beskrivning av din mamma, vilket varit positivt ibland – på mitt gamla jobb var det alltid jag som framförde (det tigande )kollegiets kritiska synpunkter och fick tack för det efteråt – och som vuxen har jag haft åtskilliga orddueller (inte minst med min mamma, då hon levde) då jag inte samtyckt, vilket ibland gjort att jag förlorat kontakten med tidigare vänner, som fann samtalen för jobbiga. Spontaniteten upplever jag oftast att andra uppfattar som positiv och det gör jag själv hos andra. Har inga problem med att bli avbruten/avbryta andra genom att prata i munnen på varandra. Kanske dessa egenskaper gör att man ofta gillar det som är "franskt"?

  • Magdalena

    Mer osvenskt till folket, hehe 😊 Härligt med sådana människor. Jag själv är också rätt ärlig av mig o kan säga vad jag tycker och tänker…Ja jag undviker dock att säga något son sårar och beror någon annan direkt. Men min åsikt liksom…den drar jag mig inte för att säga. Men folk tar illa vid sig ändå. Och jag fattar inte det? Alla har ju rätt ha sin egen åsikt…? Bara för att jag inte gillar en viss grej o nån annan gillar den…Varför ska den andra ta åt sig? Det säger absolut ingenting om vad jag känner för personen i fråga som jag pratar med. Nej jag tycker att mer ärlighet åt folket hade varit bra. Sluta prata skit bakom ryggar. (Det och falskhet är det värsta jag vet. Utan säg vad man har på hjärtat/problem istället. Folk skapar sina egna problem och gör de värre än vad de behöver vara.

  • Christine&OtherSweetStories

    Ja, fast sedan måste man ju också kunna ta ett steg tillbaka och välja sina strider. Det lär jag mig göra hela tiden 😊

  • Christine&OtherSweetStories

    Jo det beror såklart på olika situationen med 😊 Ja det är väldigt fint. De har utställningar och ett kafé med svenska bakverk. Jag har en kompis som jobbar där. Du får gå och kolla in det. Gör det på en vardag bara för på helgen är det väldigt mycket folk. Sjukt poppis bland frassarna!

  • teruko

    Hoppas du inte misstolkade mig och tror jag är en allmänt bufflig typ som inte bryr sig ett dugg om ifall jag sårar någon… Så är det givetvis inte, jag menar bara att man inte ska vara så rädd för att stå upp för vad man tycker, positivt som negativt, om man känner att man själv faktiskt skulle känna sig illa till mods annars. Och – givetvis ska man välja sina strider 😉

  • Christine&OtherSweetStories

    Det tror jag inte. Du verkar vara en väldigt omtänksam människa med mycket empati och förståelse. Bra du står upp för det du tycker!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.