C'est la vie

Worst Nightmare

 

Igår råkade jag ut för min värsta mardröm. Jag låste mig själv ut ur min lägenhet. Jag kom hem sent efter att ha träffat en vän och velade mellan och gå och torktumla handdukar eller vänta till morgonen. Stänger igen dörren och inser sekunden senare vad jag gjort. PANIK! 

 

Jag har tänkt att jag ska lämna extranyckeln hos en vän eller på jobbet men har inte gjort det ännu. Så båda nycklarna ligger alltså i lägenheten. 

 

Jag messar min hyresvärd som meddelar den god nyheten att jag har alla nycklar som finns. De som alltså ligger i mun lägenhet.

Ringer brandkåren som säger någonting om att prova med en ”radio medicale”, en röntgenplåt. Får tag på en granne sim har det och försöker i en timme innan jag inser att den är för liten. Ringer på hos en annan granne som seriöst är bland de snällaste personer jag träffat på i Paris, någonsin. Ringer runt till låssmeder, gör en macka till mig, laddar min mobil. Jag kan ju tillägga att det här var typ elva på kvällen.

 

Låssmeden kommer, och lyckas inte öppna dörren. Kostar mig 100 euro. Han meddelar mig att om han ska bryta upp låset tar han 150 euro till, plus att det nya låset kostar 500 euro. Eftersom jag inte har fler checkar skriver min granne (!) en check åt mig för låssmeden. Jag säger uppgivet hejdå till låssmeden och gråter en skvätt. Jag vill liksom bara lägga mig ner och dö vid det här laget. Ge mig själv en käftsmäll för att ha varit så tanklös. Vid den tiden var klockan halv tolv och jag var helt slut. Min granne nedanför ropar på mig och frågar om jag vill sova på en madrass hos henne. Alltså, jag vet inte hur jag ska tacka henne sen! Jag får köpa en present och ge tillbaka pengarna. Då får jag äntligen tag på C som precis kommit hem. Han kommer och provar med plåten och sin nyckel (som är likadan i modellen

), men det funkar inte. Jag har sovit på hans soffa i natt och vaknade för att inse att den här mardrömmen var på riktigt.

 

WHYYYYY didn’t I just stay at home?!

 

Nu måste jag fundera över hur jag ska göra. Om jag ska ringa en ny låssmed måste jag ta av pengarna jag lagt undan till skatten, men jag får i alla fall komma hem. Väntar jag till tisdag blir det billigare men jag har ingenting med mig annat än min telefon och plånboken (tack och lov att jag tog den och inte bara mynt till torktumlaren).

 

Jag ska iafl ta en dusch, äta en banan och rota bland kläderna jag har kvar här. 

 

Fortsättning följer…

 

 
0

0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.