Culture Paris/France

Paris: for better or for worse

 

 

Jag har ju inte varit så jättebra på att svara på era frågor, men vardagen kommer liksom emellan och när jag är ledig orkar jag knappt ens tänka på allt privat jag har att ta tag i. Jag tror jag behöver bli bättre på att prioritera. Strunta i det som inte är viktigt och koncentrera mig på det som jag vill eller behöver göra främst. 

 

Hur som helst fick jag de här två frågorna:

 

Är Paris som du hade föreställt dig innan du flyttade dit? Vad är bättre/sämre än livet hemma? 

 

Eftersom jag redan hade besökt Paris med min mamma tre gånger och med mitt ex en gång, innan jag flyttade hit på riktigt, hade jag en bild av staden redan. Ni vet de där intrycken, dofterna och känslorna en stad väcker de första gångerna man besöker den? Ibland kan jag faktiskt sakna det, för efter fem år här blir jag ibland lite blasé. Jag blir inte lika imponerad längre för det är liksom min vardag.

 

Jag försöker minnas hur jag föreställde mig Paris, men saken är den att man aldrig riktigt kan veta vad som väntar förrän man är där. Jag har svårt för att faktiskt komma ihåg vad jag förväntade mig. Däremot trodde jag nog inte att det skulle vara så stora skillnader och att de skulle vara så efter i utvecklingen vad gäller byråkrati och bostäder. Jag trodde lönerna var bättre än de är för unga och att parisarna var mer öppna. Sanningen är snarare som de säger: ”det är skillnad på parisare och fransmän”. Folk från Paris har en speciell framtoning som ibland kan verka lite arrogant och bitchig, medan folk från andra delar av Frankrike är lite mer vänliga och avslappnade. Oftast. Sedan finns det såklart undantag. Jag har flera vänner som är födda och uppvuxna i Paris, men som är hur trevliga som helst. Å andra sidan har de flesta av dem bott utomlands, hehe. 

 

Hur som helst. Vad är bättre eller sämre då?

 

Bättre

 

Valmöjligheterna är fler. Det finns så många museum, utställningar, evenemang, föreningar, barer och restauranger så det är svårt att inte hitta någonting att göra. Det är lättare att träffa folk då många är i samma situation som en själv, och alltså är intresserade av att knyta kontakter eller träffa nytt folk. 

 

Allt det charmiga som utgör Paris. Den vackra haussmanianska arkitekturen, de ståtliga parkerna och det charmiga i att köpa frukt på marknaden, ost i le fromagerie och bröd på le boulangerie. Att folk inte tittar på dig som att du är en psykopat bara för att du löst konverserar i matkön. Att grannarna hälsar i trappan. Att man kan gå ut en tisdagskväll utan att det måste planeras två veckor i förväg. 

 

Erfarenheterna det ger dig att bo utomlands är ovärdeliga. Det är tufft att bo i Paris och det gäller att ha lite skinn på näsan för det är lätt att de kör över en. Har man inte det innan, lär man ha det efter några månader här. Jag har lärt mig så otroligt mycket och uppskattar Sverige hundra gånger mer nu än tidigare. Samtidigt som jag kan se mitt egna land från en annan synvinkel och plocka positiva saker från båda hållen.

 

Sämre

 

Bostadsstandarden helt klart. Jag har mögel i badrummet, det droppar vatten från mitt tak, dubbelglasade fönster är snarare ett undantag än en regel, det är väldigt dåligt isolerat och det pågår mycket fuskbyggen. Särskilt när det är folk som köper lägenheter bara för att hyra ut dem och tjäna en hacka på det. 

 

Lönerna likaså. Ett 20-årigt butiksbiträde på H&M i Sverige troligtvis tjänar mer än en 25-åring med fyra års universitetsstudier i ekonomi/marknadsföringpå sitt CV. Ingångslönen för nyexaminerade är (oftast, såklart finns det undantag) mellan 15 000-20 000 svenskar kronor, brutto. Dessutom har de ett riktigt sugigt skattesystem här för det dras inte direkt av lönen, som i Sverige. Min nettolön är egentligen inte min riktiga nettolön för det är bara en massa avgifter och annat, sedan måste jag lägga undan varje månad till skatten. 

 

Att de är så efter med moderniseringen av samhället. Allting sköts manuellt med papper, papper och åter papper. Det ska vara femtioelva papper och ingenting kan göras digitalt. Dessutom tappar myndigheter ofta bort dokument, eller så tar det hundra år att ens få svar. Exempel: du får hem ett brev den 12 januari, som är daterat den 2:a och stämplat på posten den 7:e. Vad hände där emellan liksom? Min kollega fick en gång ett brev hem i brevlådan där det stod ”vi hittar inte din adress”. Hmm. Vi har haft 4G i Sverige i tre år, hit kom det för knappt ett år sedan och jag har knappt 3G på min mobil. För ett år sedan fick de dessutom äntligen elektroniska id-kort, vilket vi haft i typ 10 år. 

 

 

Det vore för övrigt riktigt intressant att höra andras synpunkter och åsikter som bor eller har bott i Paris. Dela gärna med er!

 

 

 

 
0

0 kommentarer

  • Emelie

    Oj, vilket matnyttigt och superintressant inlägg! Det om bristande kvalitet på bostäder hade jag givetvis koll på, men det med bristande teknik? Jätteintressant, jag undrar varför det är så? Paris är ju knappast en fattig stad, och all turism borde ju ha gett 4G och teknikspridningen hos myndigheterna en skjuts! Hur stor brukar skatten vara på i Paris, förresten? Tack för alla dina viktiga och härligt delgivande inlägg!

  • Sofia

    Föräldraledighet i Frankrike – 12 veckor är betalda. En månad måste tas ut före beräknad födelse, resterande två efter. Vill du vara ledig längre, så har du svagt skydd gentemot din arbetsgivare, och är utlämnad till dennes välvilja vad gället förflyttningar, etc. Dagisplatser finns till 10% (sic) till de franska barnen. Får du ingen dagisplats får du skaffa en barnflicka, och för att det ska gå runt måste du iaf tjäna lika mycket eller mer än vad barnflickan tjänar, så att du kan betala henne. Och ytterligare ett problem; i mitt yrke existerar inte 35 (som är standard för de flesta i Frankrike) timmars arbetstid, vilket blir ett problem, då barnflickan endast får arbeta 35 tim. När barnen är 3 år så börjar de skolan, då blir livet mycket enklare för föräldrar (mammor handlar det om i verkligheten) som vill arbeta. Vi har flyttat tillbaka till Sverige med våra barn…

  • Sofia

    Du har rätt Christine, 16 veckor stämmer. Jag hade fel. Naturligtvis finns det massor av saker som är fantastiska i Frankrike, men föräldraförsäkringen och barnomsorgen är inte något av dem… Vi är priviligerade i Sverige.

  • em Berlin, Berlin

    Jätteintressant inlägg! Jag kan känna igen en del från Tyskland. Tex att samhället är efter med moderniseringen. Jag kan ibland tom. tycka att de motarbetar den på alla möjliga vis. 4g vet jag faktiskt inte om det finns här. Jag hörde talas om det för första gången förra året (jaa lite pinsamt), men här är det långt ifrån vanligt att ha 3G överallt. Och byråkraternas papper. Internet är liksom farligt. Hur är det med bankerna? Det stör mig såå mycket att det tar typ tre dagar att se överföringar på sitt konto. Så man har liksom alltid bara en ungefärlig aning om vilken summa man har. Visste inte att Frankrike var lite England stil med bostäderna. Tar man med sig kök när man flyttar? Här tas allting med utom typ diskbänk, så köket blir en extrakostnad när man flyttar.

  • Christine&Paris

    Haha, gud jag veeet! De motarbetar allt nytt här, haha. Förändring och utveckling, oooh så farligt… 😉 Fast vi är ju ganska framåt vad gäller telecom etc i Sverige överlag. Det är ju dessutom en av våra främsta exporter. Så fort jag kommer till Sverige har jag 4G överallt. Här får jag vara glad om internet ens fungerar normalt en dag på jobbet och har knappt ens 3G på min mobil. Och ja, samma med bankerna här. Jag blir galen på det! Vissa månader är jag minus i slutet för att vissa köp eller uttag inte registrerats förrän 3-4 dagar efter det gjorts. Dessutom för de ju över lönen manuellt varje månad, så den alltid är typ 1-2 dagar sen. Riktigt kul när man redan får den EFTER räkningarna ska betalas. Ja, oftast tar man med det. Inte alltid, beror lite på. Men tomma lägenheter hyr man oftast utan varken kyl, ugn eller spis.

  • teruko

    Tack för svaren! Bekräftar mina egna erfarenheter och intryck. Vid fjolårets besök betalades det fortfarande med check i affärerna… Hur är dagsläget? 😉

  • Christine&Paris

    Vet inte hur det är med socialbidrag, men jag tror inte man får det i stor utsträckning. I Sverige kan man ju i princip leva på det i flera flera år, väl?

  • Christine&Paris

    Hmm, det är väl ungefär 10-15 % beroende på vad man tjänar skulle jag tro. Fast med alla avgifter blir det ju nästan som vi betalar i Sverige allt som allt..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.