Living abroad

När man tagit steget att flytta utomlands

 

 

När man flyttar utomlands går man ofta genom fyra steg. Först är allting helt underbart och man är glad över att vara på en ny plats. Det känns spännnande och speciellt. Sedan upptäcker man att allting inte alls är så bra som man trodde. Familjen och bästa vännerna är för långt borta, kulturkrockarna börjar märkas, ensamheten kommer och saknaden till sitt eget land blir allt mer påtaglig. ”Jaha, var det såhär det var?”, tänker man och undrar om det verkligen var ett bra beslut att flytta från trygga lilla Sverige. Sedan kommer anpassningen och acceptansen. De sociala koderna snappas upp, man hittar nya vänner, skapar sig en vardag och tar till sig de där kulturella ritualerna som tidigare känts så främmande och avlägsna. Sverige känns helt plötsligt långt borta på kartan och man börjar rota sig.

 

Någon som känner igen sig?

 

Att flytta till ett annat land är inte helt lätt. Ta det från någon som haft så många psykbryt under sina fem år utomlands, så jag på allvar undrade om jag var helt normal vissa gånger. Den här tjejen undrade om jag hade några tips, och för att kompensera för bristen på inlägg senaste tiden, kommer här några goda råd:

 

1. Var inte rädd för att ta kontakt med nytt folk. Börjar du småprata med en person i en park? Fråga om ni inte ska ses någon dag och ta en kaffe! Våga gå på fest hos en bekant där du inte känner en själ och mingla som ett proffs. Det är ju ändå ingen som känner dig så vad har du att förlora! Googla och se om det finns någon bloggare i din stad som verkar trevlig. Maila personen och fråga om hon/han vill ses. 

 

2. Gå med i någon förening, ett socialt nätverk (i många större städer i världen finns Svenska Handelskammaren till exempel som anordnar events och afterworks för unga i 20-30 årsåldern) eller kolla upp om det finns en Facebook-grupp för expats/internationals/svenskar i just den staden du befinner dig. I Paris finns till exempel ”Svenskar i Paris” eller ”Svensk/fransk språkgrupp” där man kan gå med för att träffa nytt folk eller få tips och råd. Eller sök ett extrajobb som servitris eller liknande.

 

3. Om du bor i ett icke-engelsktalande land, lär dig språket så snabbt som möjligt. Då kommer du in lättare i kulturen och det blir enklare att hantera motgångar som kräver en viss språklig nivå. 

 

4. Sök upp om det finns någon svensk kyrka i den staden, eller en närliggande stad. Där kan du prata med personalen om du känner dig ensam, eller kanske hitta någon annan i din situation. Dessutom kan det hjälpa ibland att känna som att man kommer till en svensk oas, som en trygghet.

 

5. Kanske det mest viktigaste: Lär dig att vara bekväm i din egen ensamhet. Unna dig kvalitetstid med dig själv. Sätt dig på ett café och bejaka ditt självständiga jag. Gå på bio utan sällskap eller strosa runt i staden på egen hand. Njut av att du faktiskt inte måste förlita dig på andra för att våga gå ur din comfort zone. Det häftigaste med att bosätta sig på egen hand i ett främmande land, är den personliga utvecklingen. 

 

Det ÄR ibland ensamt att bo utomland, men det är ok. Livet går upp och ner. Det viktigaste är att tänka att det inte alltid kommer vara så som det är just nu. Ge det lite tid. Någon gång vänder det, men tänk på att det bara är du som kan göra det. Vi har alla våra val i livet och allt bli vad man gör det till. Det bästa är ju att man får en helt unik chans att skriva ett nytt kapitel i sitt liv. Ingen vet vem du är och kan döma dig för den du varit.

 

Glöm inte heller att berömma dig själv för att du faktiskt vågar ge dig ut på okänt vatten. Det är lätt att vi svenskar låter den där blygsamheten ta över. ”Äh, inte ska väl jag tro att jag är någonting…”. Jo, klart du ska. F*ck jantelagen. Skit i andra som är avundsjuka där hemma (ja, det kommer med paketet – tro mig). Var stolt över din modighet och använd det, men stanna med båda fötterna på jorden och visa intresse för de du möter på vägen. Var nyfiken, ödmjuk och boosta självförtroendet så kommer du få dina livs bästa år utanför Sveriges trygga gränser.

 

 

Kanske har andra som bott utomlands fler tips? Dela gärna med er i så fall!

 

 

 
0

0 kommentarer

  • Fransyskan

    Vilket träffsäkert inlägg. Precis så är det, känner igen mig precis. Det är helt underbart och skitsvårt att bo utomlands. Allt på en gång:-) Men det blir vad man gör det till.

  • Emelie - Lever drömmen i Paris!

    Otroligt bra skrivet! Lite så jag känner, och även att jag "försöker mig på" ett år genom att leva så som jag gör. Sedan inser jag ju att flytta permanent vore ett så så så mycket större jobb… Men jag är nog mer rädd för de praktiska bitarna (bostad, försäkring, bank, jobb) än de sociala, faktiskt. Tips på den fronten? 😊

  • Alva

    Vad glad jag blir att du skrev ihop inlägget! På bara några veckor har allt gått upp, för att sedan gå ner och sen upp igen. Men sporten i skolan, kompisar som har tagit kontakt med mig och att hänga med min bror umgänge gör det lättare. Tusen tack!

  • Lovisa Wallin

    igenkänning! Jag bor kvar i Sverige, men har flyttat en bra bit ifrån det som känns hemma och säkert. Känner igen mig i det du skriver, ensamheten och tvivel- men det är ju såå kul att testa på något nytt och känna hur man utvecklas!!

  • Louise i Italien

    Du har SÅ rätt. Herre Gud vad jag känner igen mig i allt du skriver. Skönt att läsa att det inte bara är jag som får psykbryt och varannan vecka funderar på att flytta tillbaka till Sverige. Men så finns det ju så många fina saker med staden/landet man valt att bosätta sig i, och det är ju det man måste försöka fokusera på. Att lära sig språket är a och o. Det är inte förrän nu, efter 2,5 år i Milano, när jag känner mig mer trygg i språket som jag faktiskt känner att jag kommit in mer i landet och trivs bättre på jobbet. Jättetack för ditt inlägg! 😊

  • Christine&Paris

    Tycker det verkar som du klarat dig utmärkt i la France! Jag har redan skrivit om bostadsdjungeln, men kan nog knåpa ihop ett med lite roliga tips 😊

  • Christine&Paris

    Ja det är det. Så känner jag även nu när jag flyttade hem. Att vara ok med ensamhet och inte känna att jag måste omge mig med vänner för att må bra.

  • Christine&Paris

    Ja men du ser! Vad skönt 😊 Det går upp och ner, det är bara att vara beredd på. Viktigast är att du mår bra överlag. Känner du att du mår dåligt oftare än du mår bra där du är ska du inte vara kvar. Lycka till med allt! Kram Christine

  • Christine&Paris

    Haha, ja jag vet precis vad du menar. Och jag tror till och med att Italien är värre vad gäller byråkrati och organisation 😉 Men skönt att det känns som hemma nu.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.