C'est la vie

Från Barcelona till Paris

Resan hem gick smidigt, fram tills de började gå ner för att landa. Jag fick sådär ont igen ovanför ögat. Det kändes som mitt huvud skulle sprängas! Riktigt obehagligt. Ni kan säkert tänka er hur glad jag blev när min resväska var den andra på bagagebandet. Vilket flyt. På bussen hem spelade de musiken från Amelie från Montmartre. Fint att rulla in i Paris till det.

Direkt när jag kom hem var det bara att duscha och byta om eftersom vi var bjudna på middag hos två kompisar till Christophe. Även Olivia och Charles var där. Helt gudomlig mat(kocken blev dock lite paff över att jag lyckats lista ut ingredienserna i förrätten, alla gissade fel utom jag, hehe) och fantastiskt sällskap. Vi hade så trevligt att vi helt glömde bort tiden. Inte förrän vid ett kom vi innanför dörren. Sen somnade jag lycklig i armarna på Christophe.

0

0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.