• Mer eller mindre dekadens

    Idag har varit en dag då tiden bara rusat förbi. Jag satte mig framför datorn klockan tio i morse och klockan tre insåg jag att jag inte ätit någon lunch. Det är verkligen inte bra. Just det där att fastna med saker en lång tid och glömma tid och rum är en sak jag troligtvis skulle behöva gå i KBT för. Ibland har det varit fördelaktigt för att bli klar med arbetsuppgifter, för om det är någon egenskap jag besitter så är det uthållighet, men det måste finnas en balans. Vissa tillfällen måste man kunna släppa och gå vidare. Tänka att ”it’s good enough”. Inte helt lätt för en person…