Idag kändes verkligen våren i luften. Malmö bjöd på blå himmel, åtta grader och fågelsång. Även om det säkert var vinterfåglar snarare än vårfåglar som kvittrade tänker jag leva i en naiv föreställning om att vintern är ett minne blott här nere i södra Sverige, och förtränga de där dagarna i april 2017 då det snöade. Jag lever på hoppet. Den här veckan råder sportlov i Skåne så jag är ledig. Min semestervecka började med en relativt lugn måndag. Efter att ha vaknat 08:52 låg jag kvar i sängen till halv tio, diskade medan jag kollade på Grey’s Anatomy, åt frukost länge, pratade en stund i telefon med Anneli (som…

Jag har känt mig lite som en krigare idag. Som Jeanne d’Arc under det hundraåriga kriget ungefär. Okej våra strider är nog inte jämförbara nu när jag tänker efter, men den här onsdagen har varit lite av en kamp emot en enorm trötthet. Strax efter att jag publicerat gårdagens inlägg fick jag ett meddelande som fullständigt tog luften ur mig. Ord som kändes som tusen nålar i hjärtat och sorg i själen. Allting brast för mig och när jag ringde M kände jag hur en panikångestattack var på väg. Han hörde nog att någonting inte stämde och sa direkt, ”Jag ska bara slänga på mig kläder så kommer jag”. Knappt…

Det fick bli breakfast for dinner ikväll i brist på engagemang för ordentlig matlagning. Min arbetsdag var minst sagt en prövning av både mental styrka och tålamod, så att prestera i köket fanns inte på kartan när jag väl kunde åka hem. Jag bakade nytt bröd igår och på vägen hem idag köpte jag goda pålägg för att göra det hela lite mer festligt. Dessutom använde jag min sista energi till att mixa ihop en smoothie. Även granola tog jag mig tid till att rosta häromdagen. Jag tänker att min kropp behöver lite extra vitaminer och mineraler för att stå emot alla virus och bakterier som florerar omkring. Jag tar…

Mr M ligger i en högst tveksam ställning och ”skickar iväg några mail”. Han är en sådan där corporate-snubbe som jobbar hemifrån. Med andra ord blir det ibland hemmafix på dagen och jobb på kvällen. Jag är lite avundsjuk och skulle gärna vilja ha en arbetssituation med samma flexibilitet. Förvisso jobbar jag på att skapa mig en sådan situation. I morgon har jag en intervju för en väldigt spännande tjänst, till vilken jag satt och skrev en ansökan igår kväll. Stressade och panikade för att jag var så trött och fick skrivkramp på grund av prestationsångest. Till slut, med hjälp av min favoritperson och klippa i stormen, fick jag ihop…

Helgen var så mysig och härlig att jag nog drabbades av en post-weekend-blues-light. Idag har känts som en riktig måndag, trots att jag varit ledig från jobbet och kunde sova ut. Dels hade jag velat stanna kvar i det där hemtrevliga hotellrummet på Hotell Duxiana med badkar, stanna kvar i vår bubbla och glömma verkligheten utanför. Sedan fick jag en släng av separationsångest från Mr M efter att han cyklade hem till sig igår kväll. Inte för att vi är tillsammans alla dagar 24/7, en till två nätter i veckan sover vi var och en hos sig, men just nu är jag lite skör och hormonellt obalanserad. Jag vaknade upp…

Jag har precis tryckt i mig ett och ett halvt tortillabröd fylld med svennetacos. Plus en vaniljmunk. Nu har jag ont i magen och känner ungefär som efter en sen festnatt då tequilashots verkade som en ypperlig idé klockan 02.35, men inte lika mycket dagen efter. ”Aldrig mer, jag ska ALDRIG mer dricka alkohol”, fast i stället ”jag ska ALDRIG mer trycka i mig 1,5 tacos OCH en vaniljmunk inom loppet av 30 minuter”. Det är inte värt det för någon med känslig mage. Inte två tequilashots klockan halv tre på morgonen heller för den delen. För övrigt kan jag verkligen önska att jag var en sådan där person som…

Jag har minst sagt varit i obalans den senaste veckan, vilket troligtvis är på grund av att jag börjat med p-piller. Humörsvängningar, illamående, magknip, emotionell och en svajande självkänsla när det kommer till sådant jag annars inte tvivlar på. För att inte tala om offerkoftan jag gärna dragit på mig i olika situationer. Oj vad synd det har varit om mig ska ni veta! Både charmigt och attraktivt kan jag tro. Man kan minst sagt säga att jag inte känt igen mig själv. I söndags kväll bröt jag ihop och grät som ett litet barn i famnen på M, som tröstade och peppade. Jag är tacksam över att ha en…